På Aventis i Sverige har man länge legat i startgroparna för lanseringen av den förväntat storsäljande insulinanalogen insulin glargin (Lantus). Läkemedlet, vars stora fördel är en förlängd effektduration, är godkänt sedan sommaren 2000.
Under den sena kliniska utvecklingen av insulin glargin upptäckte företaget att verkningsprofilen var mer gynnsam än väntat. Därför insåg man sent om sider att den planerade produktionskapaciteten inte skulle räcka för att täcka behovet.
? Därför vågade vi inte lansera Lantus på alla marknader 2000. Istället valdes några länder ut för att kunna garantera de patienter som inlett behandling en kontinuerlig tillgång till läkemedlet, förklarar Margareta Olsson Birgersson, medicinsk rådgivare på Aventis.
Inte oväntat prioriterades bland annat den amerikanska marknaden, med sin fria prissättning, vilket brukar vara fallet när produktionen inte räcker för att täcka marknadens behov (jämför exempelvis bristen på etanercept, se LMV 3/02). Insulin glargin lanserades dock allra först i Tyskland och finns några ytterligare marknader.
Svenska patienter har i viss utsträckning kunnat få tillgång till läkemedlet genom att apoteken beställt hem från det internationella apoteket i Hamburg.
Nu står dock en ny produktionslinje färdig och Sverige är ett av många länder som står på tur för lansering under 2003.
? Senast i höst kommer Lantus att finnas på apoteken, säger Margareta Olsson Birgersson.
Modifierad molekyl
Insulin glargin är en rekombinanttillverkad analog av humant insulin för subkutan administrering. Molekylen är förändrad genom att en asparagin-aminosyra är utbytt mot glycin på insulinets A-kedja, och två arginin är adderade på B-kedjan. Detta innebär att den isoelektriska punkten är modifierad och insulinet är lösligt i sur miljö. Ampullerna innehåller just en sur, klar lösning. När lösningen kommer i kontakt med underhuden bildas en insulinfällning som tas upp långsamt i blodet. Effekten varar i upp till 24 timmar och liknar den man ser vid kontinuerlig subkutan infusion.
Leif Groop, professor och chefsöverläkare vid universitetssjukhuset MAS i Malmö, har inte deltagit i några stora prövningar av insulin glargin, men väl i en tidig klinisk utvärdering för flera år sedan. "Problempatienter" på hans klinik har haft tillgång till läkemedlet under hösten.
? Det här är första gången på länge som vi får något verkligt nytt på insulinmarknaden. De fördelar man sett i prövningarna handlar inte så mycket om en förbättrad metabol kontroll, snarare om en mindre risk för hypoglykemier och att patienterna tycker bättre om det här insulinet. Vi har länge haft ett behov av ett stabilt basalinsulin som detta, säger Leif Groop.
Genombrott
Eva Örtqvist, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, är en av de svenska läkare som har erfarenhet av behandling med insulin glargin i större skala. På sjukhuset har 120 barn och ungdomar, från lågstadieåldern till tonåren, fått läkemedlet sedan i mars 2002.
? Vi har inga långtidsdata än men de inledande erfarenheterna är mycket lovande. Det här innebär ett genombrott som liknar det som inträffade när de subkutana insulinpumparna kom. Både patienter och föräldrar är mer nöjda än tidigare, säger Eva Örtqvist.
Även Novo Nordisk har en insulinanalog i sen klinisk utveckling, som bland annat utvärderas i Sverige. Molekylen, insulin determir, är kopplad till en fettsyra som binder insulinet till albumin och därigenom förlänger effekten. Här återstår dock några år till godkännande och lansering.