Ny blodtrycksstudie utmanar resultaten i Allhat

Enligt ANBP2-studien, som publiceras i dagens New England Journal of Medicine, har ACE-hämmaren enalapril en bättre skyddande effekt än diuretika, i form av hydroklortiazid, som initialterapi hos äldre med hypertoni.

13 feb 2003, kl 16:41
0

Annons

I gruppen som fick enalapril skedde 695 kardiovaskulära händelser eller dödsfall (56,1 per 1000 patientår). I gruppen som fick hydroklortiazid skedde 736 kardiovaskulära händelser eller dödsfall (59,8 per 1000 patientår). Det motsvarar en relativ riskreduktion med elva procent (p=0,05) till enalaprils fördel.

Bland män var den relativa riskminskningen 17 procent (p=0,02) medan för kvinnor sågs ingen skillnad mellan preparaten. Antalet ickedödliga kardiovaskulära händelser var lägre för dem med enalapril än för dem med hydroklortiazid, medan antalet stroke inte skilde åt mellan grupperna, även om antalet dödliga stroke var högre för dem med enalapril.

Författarna, under ledning av Dr Lindon Wing, drar slutsatsen att enalapril är att föredra som initialterapi för äldre med hypertoni eftersom det ger samma blodtryckssänkning men bättre skydd mot kardiovaskulära händelser.

I en ledare i samma nummer av NEJM diskuteras varför ANBP2-resultaten går stick i stäv med dem från Allhat som presenterades före jul. En anledning, enligt ledarens, kan vara att preparaten, torrs att båda studier jämförde en ACE-hämmare med ett diuretikum, är olika. En annan att olika typer av läkemedel användes om blodtrycker behövde sänkas ytterligare. En tredje kan vara att i Allhat var blodtryckssänkningen bäst i diuretikaarmen, som också föll bäst ut. Hade blodtrycket sänkts lika mycket i båda grupperna hade kanske resultatet sett annorlunda ut.

ANBP2, Second Australian National Blood Pressure Study, är en prospektiv, randomiserad och öppen studie med 6 083 patienter. Deras ålder var 65 till 84 och deltog från 1 594 familjeläkarstationer i Australien. ACE-hämmaren enalapril eller diuretikat hydroklortiazid rekommenderades som initialterapi. Beslutet om vilken patient som skulle ha vilket läkemedel lämandes till respektive läkare.

För att kontrollera blodtryckssänkningen rekommenderades betablockerare, kalciumantagonister eller alfablockerare till båda grupperna som i snitt följdes i 4,1 år. Vid slutet av studien var blodtryckssänkningen jämförbar i de båda grupperna och antalet kardiovaskulära händelser jämfördes mellan grupperna.

Studien sponsrades av Australian Commonwealth Department of Health and Aging, National Health and Medical Research Council of Australia och Merck Sharp & Dohme i Australien.