Grav underrapportering av misstänkta blödningar

Preliminära data från sjukhus i Norrbotten visar på en omfattande underrapportering av biverkningar. I genomsnitt underlåter läkare i 85 av 100 fall att rapportera en misstänkt biverkan.

17 mar 2003, kl 16:53
0

Annons

Nya data visar på en omfattande underapportering av biverkningar från sjukhusens medicinkliniker. 85 procent av de fall som borde rapporteras kommer aldrig till biverkningsregistrets kännedom.
? Kliniken med den bästa rapporteringen hade underlåtit att rapportera i 75 procent av fallen, den sämsta hade inte rapporterat en enda misstänkt biverkan, berättar Martin Bäckström vid biverkningsenheten i Umeå som gjort undersökningen.

Enorma siffror
? Även om det är ett relativt litet material, totalt 107 patienter, är det fullt möjligt att översätta siffrorna till hela landet. Det finns inte något som tyder på att man i Norrbotten har en sämre rapportering än övriga landet.
? Och då talar vi om så stora siffror att man nästan blir stum.
Martin Bäckström identifierade i sin studie alla patienter som under fem år, mellan 1996 och 2000, lades in på medicinklinikerna i Norrbotten med embolier och tromboser, de vanligaste var cerebrala blödningar och venösa tromboser. Därefter tittade han i patienternas journaler för att se vad de stod på för läkemedel innan de fick sin diagnos.
Av 1 349 patienter stod 107 på läkemedel där det, enligt Fass eller SPC, var sannolikt eller möjligt att läkemedlet bidragit till sjukdomstillståndet.
När han sedan kollade i biverkningsregistret fann han alltså att det var mycket få av de misstänkta fallen som rapporterats.
Av de som borde ha rapporterats, enligt de regler som gäller för spontanrapportering, var den vanligaste diagnosen djup hjärnblödning som kunde misstänkas bero på behandling med antikoagulantia.
Att underrapporteringen är så omfattande har, säger Martin Bäckström, många förklaringar.
? Det främsta, som vårdpersonal i alla fall anger, är att man tycker det är krångligt ? att det tar för mycket tid. Det får max ta ett par tre minuter att skicka iväg en rapport.

Elektronisk rapportering
Om ett förenklat rapportsystem minskar underrapporteringen ska man nu testa vid en internmedicinsk och geriatrisk avdelning i Norrbotten där man ska få möjlighet att skicka in rapporterna elektroniskt.
Men Martin Bäckström tror också att den begränsning som gäller för vilka som får göra en rapport behöver utvidgas så att även sjuksköterskor generellt får den här rätten och möjligheten.
Och så kommer det nog att bli med tiden, tror han.