Smärtan är alltid subjektiv

Det finns ett samband mellan initial känslighet för smärta och hur man sedan svarar på olika smärtläkemedel. Den kanadensiska professorn Jeffrey Mogil vid McGill universitetet i Montreal har i ett stort antal studier visat att olika stammar av laboratoriemöss upplever smärta på väldigt olika sätt. Han har visat att möss som är mer känsliga för smärta också svarar sämre på smärtläkemedel som morfin och vice versa.
Med mer kunskap om genetiken bakom smärtupplevelsen skulle man kunna identifiera personer som är mer smärtkänsliga. Ett blodprov före operation skulle till exempel kunna ge svar på vilken smärtlindring personen ska ha efter operationen.


Kvinnor drabbas oftare
Dessutom tyder Jeffrey Mogils forskning på att de gener som är involverade i smärtupplevelsen är olika för män och kvinnor.
Det är välkänt att kvinnor oftare drabbas av olika smärtsjukdomar som huvudvärk, migrän och kroniska smärttillstånd. Studier tyder också på att kvinnor känner mer experimentell smärta än män och att kvinnor har lägre smärttröskel, lägre smärttolerans och ökad känslighet för smärtsamma stimuli.
Vad som är mer oklart är om detta beror på psykologiska eller fysiologiska skillnader. Jeffrey Mogil menar att det verkar finnas fundamentala neurokemiska och genetiska skillnader som gör att män och kvinnor svarar olika på smärta genom att aktivera skilda områden i hjärnan.
En annan smärtforskare, professor Roger B Fillingim vid universitetet i Florida, Gainesville, USA, menar att en del av skillnaden kan bero på variationer i hormoner. Yngre kvinnor är mer smärtkänsliga under den premenstruella perioden och kvinnor med PMS är mer känsliga för smärta än kvinnor som inte har PMS. Att östrogen påverkar smärtupplevelsen vet man genom att postmenopausala kvinnor som tar östrogen rapporterar mer smärta än män och kvinnor som inte äter östrogen.


Svarar olika på läkemedel
Det är också känt att kvinnor och män svarar olika på smärtstillande läkemedel. Flera studier har visat att kvinnor får bättre smärtlindring av så kallade kappa-opioider och morfin än män. Dessutom tyder preliminär forskning på att ibuprofen kan vara mer effektivt på män än på kvinnor liksom att män har större nytta av smärtlindrande kräm.
Enligt Roger Fillingim är det dock svårt att bestämma könsskillnader för smärtläkemedel eftersom det amerikanska läkemedelsverket FDA inte efterfrågar data som belyser könsskillnader i kliniska studier. Det pågår dock studier som han tror kan komma att påverka rekommendationerna i den riktningen.
När det gäller icke farmakologisk behandling har det visats att kvinnor har större nytta av olika terapier som syftar till att påverka beteendet.


Rödhåriga fick bättre smärtlindring
Nyligen publicerade Jeffrey Mogil forskningsresultat som visar att rödhåriga kvinnor svarar bättre på smärtstillande medel än andra kvinnor och män. Han har identifierat en gen, Mc1r, som kan svara för den könsskillnad som visats när det gäller effekt av kappa-opioider.
Genen har tidigare visat samband med pigmentering på så sätt att varianter av genen ger rött hår och ljus hy hos kvinnor. Jeffrey Mogil och medarbetare testade effekten av kappaspecifika analgetika på muterade möss med en inaktiverad variant av Mc1r. De könsskillnader som fanns hos vanliga möss försvann hos de muterade mössen.
Forskarna testade sedan kappaopioiden pentazocin på män och kvinnor med olika varianter av Mc1r och därmed olika hårfärg. Läkemedlet gav förstärkt svar enbart hos rödhåriga kvinnor men påverkade inte smärtlindrande effekt hos kvinnor med annan hårfärg eller hos män. Forskarna drar slutsatsen att Mc1r påverkar en kappaspecifik smärtväg enbart hos kvinnor.
Jeffrey Mogil menar att en väsentlig del av könsskillnaderna beror på ärftliga faktorer. Andra faktorer som påverkar är sätt att hantera smärta, inlärda könsroller samt hormoner.
Birgitta Gerne