Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård presenterades under Svenskt Kardiovaskulärt Vårmöte i Stockholm den 9 maj.
? Vi förväntar oss en ökad användning av ACE-hämmare och statiner, en striktare blodtrycksbehandling av patienter med typ 2-diabetes och att östrogen och vitaminer tas ur bruk, sa Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska sjukhuset och medlem av projektets styrgrupp, vid presentationen.
Han ser också acetylsalicylsyra som det ledande trombocythämmande preparatet, han vill ha mer rökavvänjning, mer fysisk träning och kortare sjukskrivningstider.
Solidarisk fördelning
I remissutgåvan slås fast att riktlinjerna omfattar hela vårdprocessen, de är evidensgraderade utifrån publicerade studier och baseras på människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt på kostnadseffektivitetsprin-cipen.
? Riktlinjerna är Socialstyrelsens bedömning hur olika åtgärder ska prioriteras, sa Christina Kärvinge, ansvarig för riktlinjearbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet på Socialstyrelsen, vid presentationen.
Slutsatserna är rangordnade i en skala från 1 till 10, där siffran 1 anger högst prioritet och siffran 10 anger lägst prioritet. Arbetet har också omfattat ett hälsoekonomiskt perspektiv, där det har gjorts en översikt av kostnadseffektivitet av behandlingar och åtgärder.
Fler sjuka och äldre
Enligt Erling Karlsson, ordförande i arbetsgruppen om bröstsmärta och ischemisk hjärtsjukdom, beror det ökade behovet av prioriteringar på att skatteinkomsterna för landstingen sjunker samtidigt som kostnaderna ökar, som driver på.
? Vi har fler sjuka idag, på grund av vidgade indikationer. Men vi har också möjligheten att idag hjälpa allt fler och allt äldre patienter, sa Erling Karlsson vid presentationen.
Remissversionen har precis gått ut till bland andra berörda specialistföreningar, landstingen, och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Svaren ska vara inne senast den 1 oktober.
? Förhoppningsvis hinner vi bli klara med det slutliga dokumentet innan årsskiftet, säger Christina Kärvinge.
