Vad skulle ni säga om Landstingsförbundet startar en kampanj till patienter under parollen ?Vägra ta din nya medicin om doktorn inte lyssnat på dina erfarenheter, frågor eller invändningar??
Utifrån våra erfarenheter i RFHL, där vi hjälper människor med läkemedelsberoende och ?biverkningar, vore en sån kampanj mycket nyttig. Vi får en ständig ström av rapporter om hur läkare ihärdigt vägrar att lyssna på patienternas erfarenheter av sina mediciner. Beroendeproblem förnekas regelmässigt och även biverkningar, trots att dessa ofta är upptagna i Fass. Kampanjen skulle också behöva säga till personalen:
?Kasta inte bort patienternas ovärderliga kunskap om de mediciner de tar! Lyssna och tänk på att varje känd biverkan en gång har rapporterats för första gången! Tänk på att olika patienter reagerar mycket olika på samma medel. Människor som blivit sjuka av en medicin blir dessutom ofta överkänsliga mot många andra.?
Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (Abla) lägger rapport efter rapport för att komma tillrätta med den dåliga ?följsamheten till ordination? som professionen i decennier kallat problemet.
Vad har man då för belägg för att det är rätt att generellt försöka öka följsamheten? Hos oss ser vi tvärtom att den ofta är för stor. Det är skrämmande vad särskilt äldre människor sväljer trots sina negativa erfarenheter. De måste ju lita på doktorn.
Jag sökte efter belägg hos Abla. Vad jag fann var följande i rapport II, sidan 12:
?Det har … hävdats att följsamhet inte är den viktigaste faktorn att förändra … eftersom god följsamhet till en felaktig förskrivning sannolikt inte är positiv för patienten. Detta är naturligtvis ett riktigt konstaterande. Det är emellertid osannolikt … Dessutom är dokumentationen av felaktig/olämplig förskrivning hittills mycket bristfällig … Även om dokumentationen kring oföljsamhet har brister kan man med rimlig säkerhet dra slutsatserna … att en större följsamhet leder till bättre hälsa för patienterna.?
Alltså bristfällig forskning, där frågorna har ställts från läkarens och inte från patientens perspektiv. Men strunt i det. Kör kampanjen ändå, för något annat vore ?orimligt?.
I C-länsvarianten av första Abla-kampanjen till patienterna kan vi läsa:
?Det är ofta okunskap om medicinen och dess nytta som är orsak till att många inte tar sin medicin på rätt sätt. Be din läkare förklara vad dina mediciner är till för och hur de kan förbättra din hälsa.?
Det uttrycker klart och tydligt följsamhetsidéns förutsättning att här finns en expert och en okunnig patient, inte två samarbetande partners som bidrar med sitt. Men detta citat fann jag ändå under rubriken Samsyn! Hur går det ihop?
I förordet till Abla II finns svaret. Där står att ?gruppen övertygades om att bättre följsamhet främst kan åstadkommas genom att se patienten som en partner i terapiarbetet?.
Inte konstigt att kampanjen blir motsägelsefull. Samsyn, partnerskap och även jämlikare relation blir bara medel för att doktorn skall få igenom sin expertkunskap mot patientens erfarenhet. Kampanjen efter Abla III, som nu riktas till sjukvårdspersonalen, med 3 miljoner i stöd från Landstingsförbundet, förstärker intrycket att sjukvårdens olika personalgrupper skall samverka för att genomdriva ordinationen (som den beskrivs i LMV 12/2002).
Vi har inte vetenskapliga bevis för att problemet är att läkaren inte lyssnar, men Abla har heller inte bevis för att problemet främst är att patienten inte lyder. Vi borde därför lika väl som de kunna få miljoner till en kampanj från vårt perspektiv.
Naturligtvis är det så att det på vissa områden är ett stort problem att patienterna inte följer ordination och på många områden att läkarna inte lyssnar, så lösningen borde alltså vara enkel, oberoende av vilket problem som är störst: Mer jämlikhet och demokrati i relationen mellan läkare och patient löser båda problemen. Den läkare som verkligen lyssnar och är följsam till patientens verklighet vinner gehör för sina ordinationer. Tills vidare är det viktigt att patienten använder den enda rätt han har, att vägra följa en tveksam ordination om hans/hennes ifrågasättande inte hjälper.
