Sveriges läkare och veterinärer slår rekord i att skriva ut läkemedel på licens, visar siffror från Läkemedelsverket i Uppsala. Under 1990-talet har antalet licensansökningar pendlat kring 30 000 per år. Förra året fick dock myndigheten ta emot hela 36534 ansökningar. Det är den högsta siffran någonsin.
Och den uppåtgående trenden fortsätter. Om siffrorna för första kvartalet i år håller i sig landar antalet licensansökningar för 2003 kring 40000.
Hög belastning
? Vi tar emot mellan 150 och 200 ansökningar per dag, som ska behandlas inom 24 timmar, ibland fortare. Samtidigt är det bara två till tre receptarier som handlägger ansökningarna. Så det är en väldig arbetsbelastning, säger Kerstin Westermark, chef för enheten för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket.
Möjligheten att få läkemedel på licens finns till för att patienter som inte blir hjälpta på annat vis ska kunna få tillgång till preparat vilka egentligen inte är godkända att avändas i Sverige. En stor del av antalet licenser rör läkemedel som avregistrerats men där behovet finns kvar. Där finns också läkemedel som är på väg att bli godkända och läkemedel för sällsynta sjukdomar.
Läkemedelsverket håller nu på att analysera orsakerna till den kraftiga stegringen.
? Det är möjligt att det bara är en temporär ökning. Under 1997 var vi till exempel nere på bara 25000 licensansökningar. Så vi vet sedan tidigare att antalet licensansökningar faktiskt kan svänga upp och ner, säger Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare på Läkemedelsverket.
Prepulsid drogs bort
Samtidigt pekar hon på att flera ?populära? läkemedel nyligen tagits bort från marknaden, där patienterna inte har kunnat ställas över på andra behandlingar. Tre exempel på sådana avregistreringar är tarmläkemedlet Prepulsid, kortisonpreparatet Cortal och hjärtmedlet Saroxolyn.
? Bara vad gäller Prepulsid har vi vid en snabb titt en behandlingskohort på kanske 1400 patienter under 2002 som nu måste få läkemedlet via licensförfarande. Så Prepulsid är helt klart en viktig del i ökningen. En annan betydande del står veterinärsidan för, som ökade med 1300 licenser sedan 2001. Men det var mycket beroende på flera olika avregistreringar, och denna ökning har redan börjat gå tillbaka, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Hon tror inte att ökningen beror på att förskrivarkåren börjat uppfatta licensläkemedel som normalbehandling i stället för något man tar till i undantag.
? Det är trots allt krångligt att skriva läkemedel via licens och det tar lite längre tid. Licensläkemedel har också en nackdel i att det är svårare att få information om dem. Snarare är utvecklingen ett uttryck för att förskrivarna nu bättre följer med vad som händer i omvärlden och därmed oftare söker licens på läkemedel som är godkända i andra länder eller på väg att godkännas i Sverige, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Centralstimulantia ökar
En omskriven grupp läkemedel som skrivs på licens är centralstimulantia mot ADHD, som amfetamin och Ritalin. Även för dessa skedde en ökning av antalet licensansökningar med 500 stycken mellan 2001 och 2002.
? Ökningen förefaller dock att plana ut, även om antalet patienter som blir behandlade är färre än vad som enligt psykiatrisk expertis anses kunna vara aktuella för behandling, säger Jane Alhqvist-Rastad.
