Det handlar om mycket mer än läkemedel

Bistånd är som en trestegsraket. Först måste problemen identifieras. Sen måste man enas om de bästa lösningarna innan de nödvändiga resurserna tas fram. Utmaningen är att det finns minst lika många problem som det finns länder.
? Världen utanför Sverige ser väldigt olik ut, och blir mer och mer olik. Den traditionella bilden med u-länder och i-länder stämmer ganska dåligt idag, säger Anders Nordström på Sida.
Han är läkare i grunden men har jobbat med biståndsfrågor på Sida i tolv år. Innan dess på Röda Korset. I augusti flyttade han med familjen till Genève för en tjänst som administrativ chef på WHO. Direkt underställd den nya generaldirektören, sydkoreanen Lee Jong-wook, kommer Anders Nordström ansvara för personal och pengar.

Värst i Afrika
Problemen ser olika ut både mellan länder och mellan kontinenter. Afrika är värst drabbat.
? Afrika ligger obönhörligen efter andra länder, där finns de stora problemen.
Anders Nordström menar att det historiska arvet efter kolonialismen fortfarande påverkar Afrika men självklart även den politiska styrningen idag samt den sämre ekonomiska utvecklingen. De afrikanska länderna har haft ett påtagligt sämre hälsoläge från början vilket också påverkat möjligheten till ekonomisk utveckling.
? Att vara sjuk kostar mycket för landet, folk producerar inte. Ovanpå allt annat har aidsepidemin kommit vilket gör att meddellivslängden dramatiskt sjunker. I Botswana och Malawi kryper den ner under 40 år. Ett enormt gap jämfört med Sverige.
Anders Nordström menar att det finns kopplingar mellan levnadslängd och ekonomisk utveckling. Om man vet att livet är relativt kort sparar man inte utan lever för dagen. Man sparar inte till sin pension eller för att köpa ett hus.
? Dåligt hälsoläge ger sämre sparande vilket ger sämre ekonomisk utveckling. Därför lönar det sig att investera i människors hälsa.
För att komma tillrätta med läget i tredje världen har FN inrättat åtta Millenniemål. Tre och ett halvt av dessa åtta mål handlar om hälsa. De är att minska barnadödlighet, minska mödradödlighet, bekämpa smittsamma sjukdomar samt öka tillgång på läkemedel, som egentligen är ett delmål inom ett annat mål.
Alla FN:s 191 medlemsländer har gått med på att man ska klara av Millenniemålen senast 2015.
? Både Asien och Latinamerika, samt i viss mån Östeuropa, är på rätt väg. Men Afrika kommer inte att nå målen om inte stora insatser görs nu.

Kvinnans ställning avgör
Mycket av hälsoproblemen ligger utanför den traditionella hälsosektorn och handlar istället om trafik, miljö, vatten, sanitet, dåliga spisar för matlagning, livsstilsfrågor, tillgång på mat och krig.
Den kanske viktigaste faktorn enligt Anders Nordström är kvinnornas utbildningsnivå och läskunnighet.
? Med bättre utbildning föder de färre barn. Då tar de bättre hand om barnen och familjen får bättre hälsa.
Det politiska läget och styret i landet är dock grundvalen. För 15 år sen hade till exempel Zimbabwe ett väldigt bra system med bra löner.
? Idag är det helt ruinerat, säger Anders Nordström.
Under maktens nivå handlar det om de idag stora flaskhalsarna ? organisation och hälsosystem ? framför allt personal. Det behövs personal som är motiverad, som har rimliga löner och som är bra utbildad, som vet vad de gör och som finns på rätt ställe i landet. Många länder har utbildad personal men de jobbar inte inom vården eftersom lönerna är för dåliga.
I kölvattnet till dåliga löner och svagt ledarskap följer ofta korruption. Det förekommer vid upphandlingar av varor och tjänster, även inom hälsosektorn. Men det kan också förekomma att personalen hittar på egna avgifter som patienterna tvingas betala för att lönerna är för dåliga.
Vidare behövs bra fungerande upphandlingssystem och effektiva distributionssystem. I många länder distribueras det som råkar finns på lager, istället för att kontrollera vad som verkligen behövs ute i landet.
? Sen måste hela förskrivarbiten ses över. De läkare som finns har en tendens att inte vilja använda det enkla och billiga, utan något som är dyrare och mer svåråtkomligt i tron att det är mycket bättre. Det handlar egentligen om ett informationsproblem.

Eget ansvar
Anders Nordström ser trots den mörka bilden positivt på framtiden.
? Ganska många länder anslår idag mer pengar till hälso- och sjukvård. Samtidigt har biståndet ökat för hälsorelaterade frågor under den senaste tioårsperioden.
Han tycker dock inte att man ska överskatta biståndets roll. Det utgör egentligen en ganska liten del av ländernas budget och kan inte ta över ansvaret från en nationell politik.
Tidigare gick mycket bistånd ut på att driva enskilda projekt. Idag är tanken annorlunda. För att få bättre effekt måste man jobba mer övergripande. Därför består dagens bistånd av mer samarbete, både mellan länder och mellan organisationer.
? Vi ska skapa förutsättningar, öka kunskapsutbytet, hjälpa dem att själva komma igång och i vissa fall tillföra ekonomiska resurser. Det fungerar bättre idag än för 10-15 år sedan.

Ett positivt exempel
Vietnam hade tidigare många av de traditionella fattigdomssjukdomarna som diarré och luftvägsinfektioner. Men landet är idag ett bra exempel på ett land som utvecklas i rätt riktning.
? Vietnam har en rimligt positiv ekonomisk utveckling, bättre nutritionsstatus, barnen dör inte som tidigare och folk lever längre. Då levnadsnivån ökar kommer man tillrätta med en del av fattigdomsproblemen och sjukdomarna.
Å andra sidan kommer istället andra sjukdomar. Istället för infektionssjukdomar drabbas befolkningen av västvärldens vällevnadssjukdomar.
? Den övergången börjar komma i en del andra fattiga länderna såsom Sri Lanka, Costa Rica, Kenya och Sydafrika. Många av dessa länder lever med en dubbel sjukdomsbörda, med dubbla sjukdomssystem, som måste klara av både gamla och nya sjukdomar.
Dock har införandet av marknadsekonomi och privatiseringar inneburit att skillnaden mellan människor vad gäller tillgång till hälsovård förändrats. Vietnam står inför svåra utmaningar framledes.
Fredrik Hed