Några nya, banbrytande antibiotika är inte att vänta inom den närmaste framtiden (se även artikel på sidan 36).
? Det ser mycket klent ut i pipeline. Det finns överhuvudtaget ingenting mot gramnegativa bakterier av betydelse på gång, inte ens i preklinisk fas såvitt jag känner till. Det här kan ge väldiga bekymmer i framtiden, säger Ragnar Norrby, infektionsläkare och generaldirektör på Smittskyddsinstitutet.
? Antibiotika är jobbiga preparat för industrin. Varje ny behandling avser en kort tidsperiod och innebär ett nytt övervägande från förskrivaren. Därför krävs en kontinuerlig marknadsföringsinsats från företagen som totalt sett är större än vad man behöver för läkemedel mot kroniska sjukdomar. Dessutom är utvecklingskostnaderna ofta högre för antibiotika eftersom de tilltänkta indikationerna ofta är fler men smalare än för ett genomsnittligt läkemedel. Det är därför inte helt ologiskt att det idag inte finns något antibiotikum bland de 20 bäst säljande läkemedlen, säger Ragnar Norrby.
Vad skulle då behövas för att få företagen att satsa på antibiotika igen?
? Om de äldre preparaten skulle börja svikta ordentligt lär företagen se marknaden igen. Då är det visserligen sent, men å andra sidan har industrin på senare tid blivit bättre på att ta fram preparat snabbt.
Linezolid sparar pengar
Det viktigaste tillskottet i kliniken på senare tid är linezolid (Zyvoxid), ett oralt alternativ till intravenösa preparat vid behandling av multiresistenta stafylokocker.
? Medlet är vansinnigt dyrt, men i och med att det kan ges oralt är det i regel ändå kostnadsbesparande, säger Ragnar Norrby, infektionsläkare och generaldirektör på Smittskyddsinstitutet.
En annan, åtminstone halv nyhet är de så kallade ketoliderna, exempelvis det i Sverige godkända telitromycin (Ketek).
? Ketoliderna är ett slags förbättrade makrolider, men innebär ingen revolution.
Flod av hivmedel
Inom det antivirala området är aktiviteten större. Influensamedlet oseltamir (Tamiflu) har nått kliniken liksom en veritabel flod av hivläkemedel (se separat artikel). Den ständiga risken för resistensutveckling gör att behovet av läkemedelsbyten är fortsatt stort för hivpatienterna, och därmed är incitamenten att utveckla nya medel fortsatt stora. Ännu fler antivirala läkemedel lär dyka upp om företagens lovande pipelines kan omsättas i nya läkemedel.
? Det är sannolikt att en del av hivläkemedlen även kan vara effektiva mot andra virus. Det finns bland annat hopp på hepatitområdet. Utvecklingen av influensamedel är också intressant, även om vi inte vet hur stort problemet med resistensutveckling är där ännu. På herpessidan lär det däremot bli svårt för nya medel att uppvisa högre effektivitet än vad aciklovir redan gör, säger Ragnar Norrby.