Johan Lundqvists inlägg höjer temperaturen i debatten om de farmaceutiska utbildningarna. Han tillgriper dock ett politiskt opportunt skamgrepp när han försöker föra över debattens fokus mot att Anna Celén och jag skulle föra fram några som helst åsikter om studielämplighet baserad på social bakgrund, etnicitet, handikapp eller sexuell läggning. Vad det handlar om är studiemognad, nödvändig grundkompetens, viss social fostran och hyfs. Jag är ledsen Johan, men tuggummituggande, bakåtvända kepsar och erkännandet ?jag fattar inte ett djävla skit? är reell verklighet. I den mån jag kan tillfredställa din önskan om sakliga bevis, tilldrog sig skådespelet mellan kl. 11.15 och 12 tisdagen den 4 februari 2003 i lokal C10:305 på BMC i Uppsala. Ytterligare information utelämnas på grund av diskretion.
Felciteringar är ett tjyvknep i den politiska debatten. Jag har aldrig kallat de studerande på farmaceutprogrammen biologiska analfabeter. I mitt första inlägg återfinns påståendet, ?Det finns de som hävdar att det elevmaterial som svensk gymnasieskola idag förser universitet och högskola med utgörs av biologiska analfabeter?. Passusen är relaterad till den debatt som pågått med hänvisning till utvärderingen av utbildningen i kemi vid svenska universitet och högskolor. Beträffande min syn på farmacistudenterna i stort, som är långt ifrån föraktfull, så hänvisar jag till mitt senaste inlägg i debatten (LMV 11/03).
I ditt inlägg kan jag skönja ett antal politiska manifest som naturligtvis kan ha sin giltighet, men hur skall man tolka manifestet ?Svaret på eventuella brister i studenternas grundkunskaper måste självklart vara en förbättrad och fördjupad utbildning och pedagogik, inte sänkta krav?? Jag hävdar att gymnasiala förkunskaper saknas! Anser du då att det är universitetets uppgift att rätta till dessa kunskapsbrister? Om så är fallet hemfaller vi till ett resursslöseri som vi som nation inte har råd med. Universiteten skall inte ägna sig åt att plåstra om såren från gymnasieskolan utan skall bygga upp och fostra kompetenser som står sig i en global konkurrens. Om Sverige skall fortsätta att vara med och spela på den globala eller europeiska läkemedelsarenan måste man tillåta att några elitspelare lyfts fram. Med ändliga resurser missar man satsningen på spets om allt för mycket satsas på bredd.
Björn Lindeke
Professor, vd Apotekarsocieteten
- Läkemedel
?Universiteten ska inte plåstra om såren från gymnasiet?
FARMACEVTISK UTBILDNING, NIONDE INLÄGGET, BEMÖTANDE AV JOHAN LUNDQVISTS INLÄGG