Försämrad njurfunktion. Har betydelse för de läkemedel som till övervägande del utsöndras via njurarna. Exempel på läkemedel som ofta ges till äldre och till stor del elimineras renalt är ACE-hämmare, digoxin, dextropropoxifen, amilorid och spironolakton.
Försämrad leverfunktion. Den metaboliska aktiviteten i levern är ofta lägre hos äldre, men det har i regel mindre klinisk betydelse på grund av leverns stora reservkapacitet.
Andelen fett i kroppen ökar med åldern, vilket kan leda till ökad distributionsvolym och därmed förlängd halveringstid för fettlösliga läkemedel, exempelvis diazepam.
Källa: ?Äldre och läkemedel?, Läkemedelskommittén i Halland.