Runt 200 000 människor i Sverige lider av symtomatisk hjärtsvikt. Dessutom uppskattas antalet personer med asymtomatisk hjärtsvikt till lika många. Prevalensen stiger kraftigt med åldern och 10 procent av människor äldre än 80 år beräknas ha hjärtsvikt.
Det är svårt att diagnosticera hjärtsvikt. Mycket på grund av diffusa symtom som andfåddhet, trötthet och bensvullnad.
? Trots att det finns klara riktlinjer för hur diagnos ska ställas följs de inte, säger Ulf Dahlström, professor och överläkare vid kardiologkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Därför är hjärtsvikt enligt många en underbehandlad sjukdom, trots att sjukdomen klassas som livsfarlig och i det avseendet ofta jämförs med cancer.
? Hade vi behandlat cancer med cellgifter, utan en korrekt diagnos, hade vi blivit uthängda. Men vi behandlar många patienter för hjärtsvikt utan att egentligen ha en korrekt diagnos, säger Ulf Dahlström.
En pågående europeisk studie som leds av forskargruppen Shape, Study group on heart failure awareness and perception in Europe, bekräftar den negativa bilden. Svenska allmänläkare är dåliga på att både diagnosticera och behandla hjärtsvikt. Ultraljud används i liten utsträckning och användningen av ACE-hämmare och betablockerare är för låg.
Diffusa symtom
Enligt Ulf Dahlström ska en korrekt hjärtsviktsdiagnos ställas utifrån två komponenter. Den första är patientens symtom och läkarens kliniska fynd. Den andra är en objektiv bestämning av hjärtfunktionen, vanligen genom en ultraljudsundersökning.
? Det sista är också det bästa men samtidigt det dyraste sättet att ställa en säker diagnos, säger Ulf Dahlström.
Som ett komplement finns även ett blodprov i form av BNP, brain natriuretic peptide.
Ultraljud är dessutom det bästa sättet att utesluta komplicerande differentialdiagnoser som lungsjukdomar eller andra typer av hjärtsjukdom. Kraftig övervikt och fetma kan också ge samma symtom som hjärtsvikt.
? Dessutom kan kvinnor vara svårare att diagnosticera än män eftersom de oftast presenterar mer diffusa symtom med mer ospecifik andfåddhet eller bensvullnad.
Ulf Dahlström tror att sjukdomens komplexitet med just diffusa symtom, samt svårigheten att enkelt ställa en säker diagnos, är orsaken till att diagnosriktlinjerna inte följs. Därmed får också en lägre andel patienter adekvat behandling.
? Men jag kan inte acceptera det eftersom hjärtsvikt har så dålig prognos, sämre än de vanligaste cancerformerna, säger Ulf Dahlström.
Han tycker att läkare måste bli bättre på att undersöka sina patienter, använda riktlinjerna för diagnos bättre och i större utsträckning remittera patienter till de speciella hjärtsviktsmottagningar som finns över hela landet. Men runt 70 procent av sjukhusen har sådana mottagningar.
Förenklat ultraljud
Ett stort problem är den låga tillgången på ultraljud runt om i landet. På vissa ställen kan väntetiden vara flera månader. Men Ulf Dahlström tycker snarare att problemet är organisatoriskt.
? Det behöver inte vara en kardiolog eller klinisk fysiolog som gör ultraljudsundersökningen. Det finns studier som visar att en sjuksköterska eller en laboratorieassistent, med specialutbildning, kan göra det lika bra.
Som uppbackning ska det alltid finnas en läkare tillgänglig för konsultation vid tveksamheter.
Ett alternativ, för att öka tillgängligheten, är att göra ett förenklat ultraljud. Det tar 30 minuter mot 60-120 minuter för ett fullständigt.
? Det räcker för att ställa diagnos. Man behöver inte all information från ett fullständigt ultraljud. Även kostnaden skiljer, ungefär 2 500 kr för ett fullständigt mot 1 000-1 500 kr för ett förenklat ultraljud.
I dagens prioriteringstider måste vi koncentrera oss på patienter med symtomatisk hjärtsvikt, menar Ulf Dahlström, trots att det går att hitta det asymtomatiska sviktarna med ultraljud.
? När vi måste hushålla med resurserna blir det extra viktigt med en korrekt diagnos.