Bakgrund: Enligt OECD-rapporten Health at a Glance från i höstas har läkemedelskostnadsökningen varit större i Sverige än i alla andra industrialiserade länder mellan 1991 och 2001 (se artikel länkad i högermarginalen). Den totala summa som samhället och konsumenterna betalade för läkemedel ökade med 111 procent mellan dessa år ? mer än en fördubbling på tio år.
Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen:
Jag tror ökningen dels beror på att vi började på en låg nivå, och dels på att vi relativt snabbt anammat nya terapier som är samhällsekonomiskt lönsamma, till exempel statiner och SSRI. Men besparingarna hamnar ju på andra konton i samhället. Kostnadsutvecklingen blev ett problem eftersom vi inte budgeterat för den, och det finns ett tak på sjukvårdsbudgeten. Utsikterna för framtiden är goda från betalarens perspektiv. Vår prognos visar på 3-5 procent de närmaste åren.
Rickard Viberg, distriktsläkare, Hässelby vårdcentral:
Jag tror frikortssystemet har spelat stor roll i Sverige. Den som har frikort har en ekonomisk fördel av att hämta ut så mycket medicin som möjligt under frikortsperioden. Jag tror också att Sverige ligger långt framme i behandling med lipidsänkande mediciner och antidepressiva läkemedel. Losec har nog trissat upp magmedicinkostnaderna genom att slå ut de så kallade H2-blockerarna från marknaden.
Cecilia Bernsten, Socialstyrelsen:
Att kostnaderna i Sverige ökat mer än i andra länder tycker jag inte man ska ta till intäkt för att läkemedelsanvändningen på något sätt skulle vara sämre här än i andra länder, tvärtom är min uppfattning att medvetenheten om läkemedelsanvändningens möjligheter och problem är mycket hög i Sverige.
Kvalitetstänkandet kanske till och med är bättre här medan de ekonomiska påtryckningsmedlen används mer i andra länder. Vad som subventioneras och i vilken grad spelar stor roll för de totala kostnaderna.
Mikael Hoffman, chef för läkemedelsenheten, Östergötlands läns landsting:
Sverige har startat från en lägre kostnadsnivå, men snabb handläggning av Läkemedelsverket och omedelbar subvention i gamla förmånssystemet har också bidragit. Vi har i högre grad än övriga länder minskat vårdplatser och kortat vårdtiderna för att istället behandla polikliniskt med bland annat läkemedel.
Kostnadsökning på grund av snabb introduktion av bra läkemedel är inget problem. Problem är det däremot när nya och dyra läkemedel inte håller vad de lovar eller när gamla och bra läkemedel inte används.
Anders Hernborg, informationsläkare, Hallands läns läkemedelskommitté:
Jag bedömer att en relativt lägre egenandel för patienterna ? frikort med mera ? en större överflyttning från sluten till öppen vård av vissa läkemedelskostnader, vår fria förskrivningsrätt och Apodos-systemet för äldre är kostnadsdrivande i Sverige. Det är definitivt ett problem. Det finns fortfarande mycket ?löskött? att skära bort för att få en mera kostnadseffektiv förskrivning.