SBU-rapporten är i ett världsperspektiv den största och mest fullständiga genomgång som har gjorts av den dokumentation som finns för behandling av depression. Rapporten kommer också att resultera i nya behandlingsrekommendationer. Nyligen anordnade Läkemedelsverket en workshop som inleder arbetet med de nya riktlinjerna.
? Målet är att de ska bli klara inom ett halvår, kanske snabbare ändå, säger överläkaren Björn Mårtensson vid Karolinska sjukhuset, som deltog i workshopen och även ingick i SBU-utredningen.
Utnyttjas bättre
En av slutsatserna i SBU-rapporten är att dagens behandling kan utnyttjas bättre. För att uppnå det tycker Björn Mårtensson att det är viktigt att läkarna verkligen följer upp effekten av insatt behandling.
? Skattningsskalor mäter inte allt. Patienten har kanske förbättrats när det gäller vissa symtom, men fungerar ändå inte socialt eller har inte en bra livskvalitet, säger han.
Vid uppföljning av olika patientgrupper visar det sig ofta att en stor andel av de som har ställts in på antidepressiv behandling inte är återställda utan bara halvbra efter något år. I läkemedelsstudier anger man ofta som mått på att patienten svarat på behandlingen att det skett en förbättring på 50 procent enligt en skattningsskala. Det betyder att om man från början varit svårt deprimerad är 50 procent bara halvbra och det är inte tillräckligt, menar Björn Mårtensson.
I rapporten konstateras att många, men inte alla studier, talar för att depressioner blivit vanligare samt att det huvudsakligen är de lindriga och måttliga depressionerna som ökat. I litteraturen har man inte hittat någon vetenskapligt accepterad förklaring till det.
Björn Mårtensson menar att ökningen kan beror på att fler söker vård idag och att tröskeln för att söka vård troligen har minskat.
? Frågan är om det är en reell ökning eller en förskjutning mellan grupperna lätta och svåra depressioner, säger han.
Ensidiga studier
En typ av viktiga studier som i princip saknas när det gäller antidepressiva läkemedel är vad man ska göra när det första läkemedlet inte fungerar.
? Där skulle vi behöva mycket mer studier och forskning, säger Björn Mårtensson.
Det finns väldigt många studier där man har jämfört läkemedel antingen sinsemellan eller med placebo. Många av dessa studier är inte särskilt bra och de återupprepas utan att ge ny information, menar han.
Något som överraskade i genomgången var att det fanns så många jämförande studier mellan läkemedel och psykoterapi. Det gäller dock bara lindriga och medelsvåra depressioner, för svåra depressioner saknas i stort sett jämförande studier.
? Man kan säga att det finns mycket fler jämförelser av antidepressiva mot psykoterapi än det finns studier på hur man ska göra om läkemedel inte fungerar, säger han.
Problemet är vem som ska finansiera sådana studier. Läkemedelsindustrin är inte intresserade av att göra studier kring de mer komplicerade andrahands- och tredjehandsvalen, påpekar han.
Läkemedlen likvärdiga
Det finns enligt rapporten inga bevis för att något visst preparat skulle ge generellt bättre effekt än de övriga vid lindriga och måttliga depressioner.
? De olika grupperna antidepressiva läkemedel skiljer sig kanske mer vad gäller biverkningsprofil än när det gäller effekt. Men generellt kan man ana att medel med en bredare angreppspunkt är bättre vid svårare depressioner, säger Björn Mårtensson.
Det finns inte heller stöd för att det lönar sig att byta från ett SSRI till ett annat.
? Det har däremot rapporterats av många kliniker att man kan få god effekt av ett byte och riktigt vad det beror på vet man inte, säger han.
En trolig orsak är att nedbrytningen är olika även om medlen har samma effekt. Då kan ett byte ge andra halter av läkemedlet i blodet.
En annan för läkemedelsbehandlingen viktig slutsats i rapporten är att det finns stöd för att man bör behandla längre med antidepressiva läkemedel än man gör idag. Behandlingen måste fortsätta i minst sex månader efter det att symtomen har försvunnit, annars ökar risken för att återinsjukna.