Sverige exporterade 2002 läkemedel för drygt 27 miljarder kronor, enligt Statistiska Centralbyrån. Det är bland annat ett resultat av Sveriges traditionellt sett framskjutna position inom den medicinska forskningen på universiteten.
Obalans i anslag
Tre professorer har nu på uppdrag av Vetenskapsrådet och landets medicinska fakulteter ställt diagnos på den svenska medicinska forskningen. Bilden som tonar fram i deras rapport är om inte heltigenom dyster så åtminstone oroväckande.
Huvudslutsatsen är att den statliga tilldelningen av forskningsmedel stagnerat på senare år, men att de totala forskningsresurserna ökat tack vare ett större tillskott från andra finansiärer än staten, till exempel stiftelser och industri.
– Detta har skapat en obalans i resurstilldelningen som är olycklig. Grundforskningen är helt beroende av statlig finansiering. Om denna är svag är risken stor att forskningen blir mer kortsiktig, säger Jan Nilsson, dekanus vid medicinska fakulteten i Lund.
I många andra länder, exempelvis USA, Finland och Kanada, är trenden den motsatta med kraftfulla statliga anslag till medicinsk forskning.
Tillskott nödvändigt
För att nå en bättre balans mellan statlig och övrig finansiering föreslår utredarna att staten bör satsa ytterligare 1,5 miljarder kronor fram till 2008.
Halva denna summa bör utgöras av fakultetsanslag, medan den andra hälften bör fördelas av Vetenskapsrådet, menar utredarna.
