Som nybliven marknadsbolagschef för landets försäljningsmässigt största läkemedelsföretag har Lars Gunneflo blivit en centralfigur på den svenska läkemedelsscenen.
Läkemedelsvärldens utsände tycker sig snabbt ringa in några av hans karaktärsdrag; yvigt kroppsspråk, ett lättsamt, sympatiskt sätt och talets gåva ? gissningsvis inte helt ovanliga egenskaper på marknadsavdelningar som Pfizers.
Amerikanskt och nordeuropeiskt
Vissa tidigare företagsfusioner inom läkemedelssektorn, exempelvis den mellan Pharmacia och Upjohn, har varit omvittnat problematiska. Lars Gunneflo är kanske inte den enda person man bör fråga vad som fungerat bra respektive dåligt denna gång för att få en allsidig bild, men frågan känns ändå motiverad.
? Förutsättningarna för en lyckad förening var goda med Pfizers fokus på öppenvårdsläkemedel och Pharmacias inriktning på specialistpreparat. Företagskulturerna i Pfizer och Pharmacia var också ganska likartade. Pfizer har sedan tidigare en målmedvetet amerikansk profil, men på en nordeuropeisk grund med humankapitalet i centrum. Pharmacia hade
ju också både amerikanska och nordeuropeiska inslag. Dessutom var marknadsbolagen i Sverige nästan identiskt stora, vilket underlättade, säger Lars Gunneflo.
? Sedan finns det förstås alltid de som tycker att det inte blev riktigt vad man tänkt sig, vad gäller innehållet i nya tjänster, arbetskamrater och så vidare.
I Sverige sammanfördes marknadsbolagen först, som brukligt vid företagsfusioner av denna typ. Bara ett par veckor efter att samgåendet var klubbat satt man lite ihopträngda i gemensamma lokaler i Täby.
Fusionen av den kliniska forskningen befinner sig i sin slutfas. Nya Pfizer ombesörjer kliniska studier som involverar omkring 9 000 patienter ? ungefär var tusende invånare i Sverige ingår alltså i en Pfizerstudie. Vad gäller Pharmacias produktionsenheter och centrala funktioner befinner sig övertagandeprocessen fortfarande i vad Lars Gunneflo kallar en analysfas.
Olika uppgifter har cirkulerat i medierna kring hur många arbetstillfällen som gått förlorade; enligt Lars Gunneflo har ett 50-tal tjänster på marknadssidan försvunnit, vad slutsiffran blir totalt sett är för tidigt att säga.
Projekt i olika format
I fjol bjöd Lars Gunneflo i ett uppmärksammat utspel in vårdens aktörer till rundabordssamtal. Responsen blev blandad initialt, men kontaktsökandet verkar allvarligt menat; nu reser företagsledningen land och rike runt och träffar representanter för landsting och regioner, läkemedelskommittéer, Apotekets ledning med flera. Den bärande arkitektoniska tanken bakom företagets planerade huvudkontor i Sollentuna är för övrigt just att inbjuda till möten.
? Vi hoppas i första hand hitta förtroendefulla samarbetsformer. Tanken är att diskutera oss fram till hur vi tillsammans kan bidra till en mer rationell sjukvård. Förhoppningsvis utmynnar det i projekt i olika format som syftar till en optimerad läkemedelsbehandling, förklarar Lars Gunneflo.
Bakgrunden är bland annat decentraliseringen av kostnadsansvaret för läkemedelsnotan och de risker som detta enligt honom kan innebära.
? Ett skräckscenario är att landstingens kostnadsfokus blir så starkt att patienterna inte får optimal behandling. De moderna alzheimerläkemedlen är ett varnande exempel. Bara två av tio som borde få behandlingen får den idag. Det beror till stor del på att samhällsvinsterna av behandlingen hamnar hos kommunerna. Landstingen ser bara kostnaderna.
Vill se genomslag för generika
Samtal av den typ Lars Gunneflo vill ha innebär, om de ska leda till något konkret, både givande och tagande. Vad industrin kan tänka sig att kompromissa med är, kanske inte helt oväntat, inget som Lars Gunneflo vill antyda något om.
? Vi vill i första hand försöka hitta förtroendeskapande samarbetsformer och arbetssätt, säger han igen.
Sättet att hantera frågan ger mig blixtsnabbt en föreställning i huvudet ? den resonabla och samhällstillvända svenska läkemedelsindustrin, en ny bild som främst projicerats av branschföreningens vd Richard Bergström, mest handlar om kosmetik. Under ytan finns en oförändrat konservativ industri; dialogsökandet handlar bara om taktik. Jag hoppas att jag har fel.
Lite senare får jag den motsatta känslan ? att min första ingivelse var uppåt väggarna. Lars Gunneflo betonar med emfas att det är viktigt att arbeta för att generika får snabbt genomslag när patenten gått ut. För en stund tycker jag mig tala med en representant för en läkemedelskommitté snarare än ett företag.
Menar du då också att en patient som står på Pfizers Lipitor, vars patent inte gått ut, borde sättas över på simvastatin?
? Nej, man bör inte byta läkemedelssubstans om patienten är välinställd på ett läkemedel. Det är viktigt att skilja på byte från originalläkemedel till generiska läkemedel med samma innehåll, och byte mellan läkemedelssubstanser. Generisk substitution kan skapa utrymme för nya innovativa läkemedel.
Igelkottsstrategi
Misstron mot läkemedelsindustrin verkar ganska utbredd i Sverige, inte minst i medierna. Ska industrin någonsin lyckas tvätta bort sin stämpel som ?bad guy?, och isåfall hur?
? Vi måste agera så tydligt som möjligt. Rubrikerna borde rimligtvis oftare handla om de enorma möjligheter som läkemedelsbehandling ger, och de positiva sidorna med läkemedel. Vi måste arbeta hårdare för att förmedla den rättvisande bilden av läkemedlens goda sidor.
Pfizer blev själva anklagade för medial igelkottstaktik när man i höstas vägrade svara på frågor från SVT:s Uppdrag granskning. Vid en första åtanke kan detta tyckas stå i kontrast till dialogsökandet och talet om tydlighet. Är det inte alltid bättre att försöka förklara sina ståndpunkter?
? I grunden är det förstås så. Men vi bedömde i det fallet att chansen att våra åsikter inte skulle få komma fram i slutändan var alltför stor. Vi bidrar gärna till debatt i forum där vår ståndpunkt får komma fram på ett ärligt sätt, säger Lars Gunneflo.
Regeringen har mycket att bevisa
Pfizer har genom samgåendet med Pharmacia mångdubblat antalet anställda i Sverige. Hur ska företaget använda den nya rollen som storföretag i Sverige?
? Pharmacia var en av landets stora arbetsgivare, och övertagandet ger oss nu en helt annan samhällelig plattform. Vi vill ta en aktiv roll i att vidareutveckla samhället vi verkar i, framför allt det forskningsintensiva näringslivet. Vi vill förstås också gärna påverka forskningspolitiken. Att se till att innovationer ges tillräcklig uppskattning är en nyckelfråga, säger Lars Gunneflo.
Den så kallade G 10-gruppen, en arbetsgrupp på ministernivå inom EU som tillsatts för att bland annat stärka den europeiska läkemedelsindustrin, kom häromåret med ett ambitiöst åtgärdsprogram. Regeringen har dock kritiserats för att man hittills inte gjort något i linje med de föreslagna programmet.
? G 10 är ett oerhört viktigt initiativ som Europa måste ta på allvar. Det är jätteviktigt att åtgärderna börjar implementeras. En central uppgift är att stävja och helst reversera forskarflykten till USA genom att göra Europa mer attraktivt. Vi har stora förväntningar på G 10-programmet, men regeringen har mycket kvar att bevisa, säger Lars Gunneflo.
Under fjolåret stod Pfizer för 30 procent av fällningarna hos branschens reklamgranskningsinstanser IGM och NBL (se LMV 1-2/04). 2003 var ett rekordår vad gäller antalet ärenden för NBL. Fungerar verkligen branschens självsanering?
? I stort sett fungerar systemet oerhört bra. Företagen följer varandra noggrannt. Tyvärr finns fortfarande en hel del okunskap om reglerna i många bolag, säger Lars Gunneflo, som inte tror att några övertramp skett medvetet.
Holistisk syn
Efter en inledande misstro har en ganska samstämmig läkemedelsindustri uttryckt belåtenhet med den nya Läkemedelsförmånsnämndens arbetssätt. Nämnden har bland annat prisats för sin öppenhet, sin villighet till dialog med de ansökande företagen och det faktum att man i hälsoekonomiska bedömningar väger in alla potentiella samhällsvinster som en läkemedelsbehandling kan ge.
Lars Gunneflo stämmer in i hyllningskören, men kritiserar i samma andetag nämndens avslag för Viagra.
? Man har hittills hanterat sitt uppdrag på ett mycket klokt sätt. En viktig aspekt är att vi fått tillbaka landsövergripande värderingar av läkemedel. I takt med decentraliseringen av kostnadsansvaret har denna nationella konsensus urvattnats. Med nämnden återskapas en holistisk syn på läkemedelsbehandlingen, man ger en rättvis bild av läkemedlens kostnadseffektivitet.