I början av sommaren presenterades och publicerades Valuestudien, en jämförelse mellan valsartan (Diovan) och amlodipin (Norvasc). Det sponsrande företaget Novartis skickade ut ett pressmeddelande där en av studiens fem sekundära effektparametrar, nydebuterad diabetes, lyftes upp och presenterades som studiens huvudresultat.
? Det var den enda effektparameter som var till valsartans fördel, säger Jan Håkansson, distriktsläkare och ordförande i Jämtlands läns läkemedelskommitté.
Claes Helmers, medicinsk rådgivare på Novartis, förklarar.
? Eftersom den primära effektparametern var neutral, vilket också nämns i pressmeddelandet, valde vi att lyfta fram den mest intressanta sekundära effektparametern, nydebuterad diabetes.
Skillnad i blodtryck
Jan Håkansson menar att om man väljer att lyfta fram sekundära effektmått så ska man ta fram samtliga som var signifikant åtskilda. Tre av de fem sekundära effektparametrarna ? hjärtsvikt, stroke och mortalitet ? var neutrala. Den femte sekundära effektparametern, hjärtinfarkt, var signifikant till valsartans nackdel. Den relativa riskökningen med valsartan var 19 procent, den absoluta 0,7 procent.
? Jag tycker faktiskt att hjärtinfarkt är en allvarligare komplikation än diabetesdebut. Den ökade risken för hjärtinfarkt borde snarast föranleda oro för valsartans effekt, tycker Jan Håkansson.
Claes Helmers förklarar skillnaden med att det faktiskt förelåg en skillnad i blodtryck mellan de båda grupperna.
? Initialt var skillnaden i systoliskt blodtryck 3,8 mm Hg, där amlodipingruppen låg lägst. Men allteftersom studien fortgick minskade skillnaden till 1,7 mm Hg. Samtidigt minskade risken för hjärtinfarkt.
Trots det tycker Jan Håkansson att valsartans plats i terapin är klar och tydlig och att studien stärker dokumentationen för valsartan.
? Valsartan och andra A II-antagonister tycks vara likvärdiga med de fyra andra läkemedelsgrupperna för hypertoni, men är för närvarande betydligt dyrare.