Vid tiotiden en disig förmiddag rullar den vita lastbilen in på Vattenfall Värmes anläggning i Uppsala. Bilen vägs in och kör upp för rampen till lossningsplattan utanför förbränningsugnen.
? Vi kör bara hit om vi har full bil, säger chauffören Ingemar Jansson.
Det är Tamro som har uppdraget från Apoteket att samla in läkemedel som ska förbrännas.
? Samtidigt som jag levererar läkemedel till apoteken tar jag med mig kasserade läkemedel tillbaka hit, säger Ingemar Jansson och börjar lossa.
Full bil betyder 18 lastpallar med kasserade och insamlade läkemedel, i sina lådor, blister, glas- eller plastburkar. Det motsvarar ungefär tre och ett halvt ton. Två till tre leveranser körs per vecka, varje vecka under året. Totalt drygt 450 ton om året. Bara i Uppsala. I hela landet destrueras runt tusen ton läkemedel varje år, till ett värde av 1,5 miljarder kronor.
Enligt en undersökning av Anders Ekedahl vid Apoteket, som nyligen presenterades på Läkemedelskongressen, är de vanligaste orsakerna till att läkemedel blir över ordinationsändring, att förpackningen blivit gammal och att patienten avlidit.
Risk för spridning
Från lastbilen tippas läkemedelskartongerna med truck ner i tråget som matar in till förbränningsugnarna. Ovanpå läkemedelsavfallet släpps vanligt hushållsavfall som också ska brännas. Enda skillnaden är att läkemedel och annat specialavfall tippas direkt i tråget, hushållsavfall kan lagras i avfallsbunkern intill.
Varför ska man då bemöda sig att lämna in läkemedel på apoteken om de ändå bränns som vanliga sopor, undrar vän av ordning. Det handlar om det som händer före förbränningen, där samhället har kontroll över hanteringen.
? Om läkemedelsavfallet skulle gå med hushållssopor så finns det möjligheter till läckage genom hela kedjan. Blöta sopor i hemmen, i sopbilen, på tippen, på transporten till förbränning och i vår bunker. Förutom att vi skulle kunna få ett okontrollerat läckage till omgivningen, finns risken för oönskad spridning genom djur och människor, säger Anders Willén, marknadsansvarig för specialavfall vid Vattenfall i Uppsala.
Ännu mer avfall
Det finns tre andra anläggningar i landet som bränner läkemedel. De ligger i Malmö, Göteborg och Umeå.
? Hit till Uppsala kommer ungefär 40 procent av alla läkemedel i Sverige som ska brännas, säger Anders Willén.
Och brännas är just vad det ska. Förutom avfall som är direkt miljöfarligt, som till exempel cytostatika och läkemedel som innehåller kvicksilver och krom, destrueras läkemedel genom förbränning som blir till fjärrvärme.
Till Vattenfall i Uppsala kommer varje år drygt 4 000 ton specialavfall. Det innefattar läkemedel, sjukhusavfall, smittbärande avfall, piratkopierade och piratimporterade kläder, tullvaror och mycket annat.
? För en tid sedan brände vi också 24 ton kräftor som hade blivit otjänliga som livsmedel, säger Anders Willén och visar Vattenfalls miljardbygge på andra sidan lossningsplattan som står klart nästa sommar och kan ta emot ännu mer avfall till förbränning.
Enligt de senaste tillgängliga siffrorna släpper man ut långt mindre än vad man får göra. Till exempel är utsläppet av svavel 16 procent av det tilllåtna, kvicksilver mindre än 0,3 procent och dioxin mindre än två procent av det tillåtna.
? Vi har Sveriges och en av världens renaste anläggningar för avfallsförbränning. Det måste vi ha, eftersom vi ligger centralt i Uppsala, säger Anders Willén, samtidigt som den vita lastbilen rullar ner för rampen, vägs ut och börjar en ny runda.