Sedan mer än tio år tillbaka bedrivs farmakokinetiska studier på Karolinska apoteket med syfte att optimera och individualisera behandlingen vid barncancer. Forskningen sker i samarbete med läkare och vårdpersonal på Astrid Lindgrens barnsjukhus som nästan ligger vägg i vägg med apoteket.
? Många gånger kan det vara ett problem att hitta rätt dos av cytostatika till barn, inte minst för att den mesta forskningen är gjord på vuxna. Därför finns det ett stort behov av farmakokinetiska studier för att optimera doseringen, speciellt vad gäller de allra yngsta barnen, säger Staffan Eksborg, apotekare och forskare vid Karolinska apoteket.
Databas ger svar
Han besöker några gånger i veckan avdelningarna på barnsjukhuset och får ofta direkt ta tag i frågeställningar om läkemedel från sjukvårdspersonalen. Till sin hjälp har han en referensdatabas med farmakokinetiska data från patienter i åldrarna tre månader till 20 år som har byggts upp under åren.
? För någon månad sedan skulle man behandla en mycket överviktig 14-årig pojke med ett BMI runt 50 som drabbats av Hodgkins lymfom. Den ansvarige läkaren kontaktade oss direkt och genom provtagningar, analyser och jämförelser i vår referensdatabas kunde vi tala om vilka doser man skulle använda, berättar Staffan Eksborg.
En typ av likaledes ovanliga patientfall som ligger Staffan Eksborg nära om hjärtat är barn med Downs syndrom, som har en kraftigt förhöjd risk att drabbas av leukemi. På Astrid Lindgrens barnsjukhus handlar det om ett till två sådana fall om året.
? Min grundinställning är att det inte spelar någon roll om det är en ovanlig diagnos eller inte. Rätten till en bra läkemedelsbehandling ska finnas ändå. Därför ägnar vi förhållandevis mycket tid åt cancersjuka barn med Downs syndrom, som ofta har en avvikande omsättning av läkemedel. I den farmakokinetiska litteraturen finns mycket begränsad information från patienter med Downs syndrom, varav vi står för ungefär en tredjedel av referenserna, säger Staffan Eksborg.
Medicin hemma
I en av de första större studierna som forskarna på Karolinska apoteket gjorde på cytostatikabehandling av barn undersökte man läkemedel tillhörande antracyklingruppen. Det ledde till att man i början av 1990-talet kunde ersätta en tidigare gängse doseringssrutin med en ny långsammare rutin som är skonsammare för barn.
? Behandlingsprincipen har antagits i de nordiska länderna och är en anledning till att barncancerpatienter här har lägre hjärttoxicitet än i övriga västvärlden på grund av antracyklincytostatika, säger Staffan Eksborg.
På Karolinska apoteket arbetar man också med att utveckla beredningsformer för cytostatika och andra läkemedel, som är bättre anpassade för barn. Ett mål är att kunna ersätta vissa intravenösa behandlingar med behandlingar som kan tas som tabletter, perorala lösningar eller stolpiller.
? Då krävs det inte att sjukvårdspersonal närvarar vid administreringen och patienterna kan få sin medicin i hemmet. Det medför bättre livskvalitet inte bara för de drabbade barnen utan också för de anhöriga i familjen, säger Staffan Eksborg.
I ett projekt har han och hans medarbetare studerat behandling av det antivirala medlet aciklovir som ibland behöver sättas in mot herpesinfektioner i efterloppet av cytostatikakurer. Forskarna har i farmakokinetiska studier kunnat visa att sjukhusbunden intravenös tillförsel av aciklovir oftast kan ersättas av en peroral behandling med valaciklovir, som är en prodrug till aciklovir med bättre absorptionsegenskaper i tarmen.
Långsiktighet viktigt
I ett annat projekt studeras oral administrering av etoposid, ett cytostatikum som används vid palliativ behandling av barn med hjärntumörer. Läkemedlet finns inte kommersiellt tillgängligt i kapsel- eller tablettform dosanpassade för barnpatienter. I stället har man infört en beredning där etoposidfosfat, en vattenlöslig prodrug till etoposid, blandas ut i juice.
? Cancer hos barn är en ovanlig sjukdom med 250 fall om året totalt i landet. Av den orsaken tar det oftast lång tid att inkludera patienter i studier. En studie på etoposid tog fem år att genomföra med 16 patienter. Därför är det viktigt i de här sammanhangen att betona långsiktigheten i forskningen och att man har ett antal olika projekt gående, säger Hans Ehrsson, professor och chef för forskningsavdelningen på Karolinska apoteket.