Henry McKinnell ? chefen för världens största läkemedelsföretag, amerikanska Pfizer ? är självkritisk till hur läkemedel har kommit att marknadsföras i USA.
? När tv-reklamen för läkemedel släpptes fri för fem år sedan var tanken att vi skulle kunna informera patienterna direkt, konstaterar McKinnell under ett timslångt samtal jag hade med honom under World Economic Forum i Davos.
? Men så småningom tog reklambyråerna över utformningen, med en känsloladdad reklam som skapade en bild av läkemedlen som vi inte kunde leva upp till. Allmänheten fick intrycket att läkemedel som saknade risker, bara hade goda effekter. Det har nu slagit tillbaka mot industrin.
Bakgrunden till Pfizer-chefens nya reflexioner är förstås de bakslag som läkemedelsindustrin råkade ut för under 2004. Först kom en studie som visade att antidepressiva medel kunde utlösa självmord hos en del ungdomar. Sedan kom skrällen med Mercks smärtlindrare Vioxx, snart vidgad till hela klassen av cox 2-hämmare. Där fanns även Pfizers Celebrex och Bextra. De har inte dragits in, men deras försäljning har rasat när läkare och patienter oroats över ökad risk för hjärtinfarkt.
McKinnell försvarar alltjämt sina storsäljare.
? En studie, som är välgjord, säger att risken för hjärtinfarkt från Celebrex vid mycket hög dos är två procent istället för en procent. Två andra välgjorda studier visar ingen sådan riskökning.
? I vågskålen ligger också att effektiv smärtlindring för reumatiker gör en enorm skillnad i deras liv, och att preparaten före coxiberna orsakade tiotusentals dödsfall i magblödning.
Sådana rationella argument hindrar inte att USA just nu genomgår ett dramatiskt uppvaknande i synen på risk inom medicinen. En nation med obändig tro på teknologi och framsteg ville föreställa sig att medicinska problem enkelt löses med ett piller. Nu ser alla att verkligheten är mer komplex.
? Jag vet inte om jag skulle våga ta medel som Vioxx och Celebrex, om doktorn berättade för mig att de är effektiva mot smärta, men att de troligen ökar risken för hjärtinfarkt och att vi behöver ytterligare några års erfarenhet för att veta mer om de här medicinerna, sa den dåvarande demokratiske senatorn John Breaux under senatsförhören kring Vioxx.
Större försiktighet
Pfizer-chefen tror att regelsystemet kommer att ändras så att läkemedelsmyndigheten FDA begär systematiska uppföljande studier, även efter att tillstånd har getts.
Men perspektivskiftet i USA kan få mer långtgående följder än så.
Det riskerar försena introduktionen av nya läkemedel på den marknad som i praktiken betalar all världens läkemedelsutveckling, den amerikanska. FDA blir ännu försiktigare och det blir svårare att gå emot kritiska medicinkommittéer. Hårt kostnadspressade delstater och försäkringsbolag får ett extra argument för att fortsätta använda äldre, beprövade, läkemedel i väntan på större erfarenhet av nya. De har budgetskäl för detta, men kommer att åberopa försiktighetsargument. Ett exempel är jätten Kaiser Permanente i Kalifornien, som gav 709 000 förskrivningar av statiner under ett kvartal 2004. Av dem var endast 209 (tvåhundranio) för Astrazenecas Crestor.
En mer skeptisk allmänhet kommer att begära ännu mer av detaljerad information om fördelar och risker från sina läkare.
Även utvecklingsavdelningar och forskare tvingas ställa mer djupgående frågor ? ?Om vi blockerar ett enzym, vet vi då verkligen vilka nyttiga funktioner vi slår ut tillsammans med de skadliga??
Frågan om nytta kontra risk med läkemedel framstår plötsligt som mycket mer komplex och fylld av målkonflikter ? även i Amerika.