I onsdags tog riksdagen beslut om att inrätta ett nationellt läkemedelsregister som ska ligga hos Socialstyrelsen. Ansvariga för detta liksom de övriga hälsodataregistren blir Epidemiologiskt centrum, EpC, en självständig verksamhetsgren inom myndigheten.
? Det här är väldigt roligt och jättestort för oss, säger Måns Rosén, chef för EpC.
Möjligheterna med registret är hur många som helst, säger han entusiastiskt. Problemet är snarare hur man ska hinna med att analysera alla data som man kommer att få tillgång till.
? En av de viktigaste möjligheterna är förstås att vi kan följa de långsiktiga effekterna av läkemedelsanvändning. Och det kommer att bli allt intressantare ju längre tiden går, eftersom vi får möjlighet till allt längre uppföljningar.
Till exempel hade man kunnat upptäcka risken med Vioxx om man haft ett läkemedelsregister.
? Vi hade kunnat samköra Vioxx-användarna med Patient- och Dödsorsaksregistret. Då hade vi kunnat se att det fanns en överrisk för hjärtsjukdomar hos dem som tagit Vioxx, säger Måns Rosén.
Allvarliga biverkningar
Eftersom Läkemedelsregistret kan samköras med Patient- och Dödsorsaksregistret kan man främst upptäcka allvarliga biverkningar. Biverkningar som registreras och åtgärdas inom öppenvården kommer däremot inte med.
Även om det kommer att ta några år innan registret är så omfattande att man kan göra uppföljningsstudier av läkemedels effekter så finns det annat man direkt kan studera. Måns Rosén ger några exempel.
? Vi kan till exempel direkt tala om hur många personer som fått ett visst läkemedel. Idag kan vi inte ta fram en sådan enkel sak, utan har bara Apotekets definierade dygnsdoser.
? Vi kan också se om det är några individer som får läkemedel som man vet interagerar på ett negativt sätt. Sådana interaktionsstudier kan vi snabbt göra.
Läkemedelsregistret kommer också att ha uppgifter om vilka grupper som får ett visst läkemedel.
? Vi kan koppla läkemedelsanvändningen till månadslön, socialgrupp och utbildningsnivå när det gäller patienterna. Vi kan också ta fram relativt detaljerade uppgifter om vilka förskrivarna är och uppgifter om geografiska platser även om det inte går att på vårdcentralsnivå följa förskrivningen.
Det går inte heller att utifrån Läkemedelsregistret studera hur behandlingsrekommendationer följs eller förskrivningsorsak.
