Varje dag förskriver svenska läkare runt 700 000 doser av narkotikaklassade läkemedel. Av dessa är runt en halv miljon lugnande medel eller sömnmedel.
– Vi bedömer att det är en för hög förskrivning, säger Jörgen Svidén som är jurist på Mobilisering mot narkotika.
Han ingår i en arbetsgrupp som på regeringens uppdrag tagit fram en rapport om överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel som offentliggörs då den lämnas till vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson (s) den 16 juni. Förutom Mobilisering mot narkotika, som lyder under socialdepartementet, har även representanter från Läkemedelsverket och Läkarförbundet ingått i arbetsgruppen.
Ofta är de läkare som skriver ut mycket narkotika på otydliga grunder välkända för apotekspersonalen.
– Absolut, vi ser ett antal läkare som borde vara stoppade för längesedan, det är märkligt att det inte finns några inbyggda system som säger ifrån vid extrema förskrivningar, säger Anita Lissert som är receptarie på Apoteket CW Scheele i Stockholm.
– Det handlar om en liten grupp, kanske 100-150 läkare, men de kan å andra sidan åstadkomma ganska stor skada, säger Jörgen Svidén.
I dag finns ingen formell återkoppling mellan apotek och myndigheten, där apotekspersonalen av sekretesskäl har bakbundna händer. På Scheele tar personalen i anmärkningsvärda fall tag i problemet ändå, samlar bevis och tar sedan kontakt med Socialstyrelsen. Men arbetsgruppen anser att det är viktigt att det finns enklare sätt för apotekspersonal att anmäla, utan att riskera att komma i kläm, något Anita Lissert välkomnar.
– Det vore jättebra, men det är också viktigt att Socialstyrelsen tar tag i problemet. Som det är nu så får det gå så långt, det kan ta en två tre år innan det blir någon åtgärd. Under den tiden har de här läkarna hunnit skriva ut mängder narkotika.
I rapporten förslås också att läkare bör få tillgång till uppgifter ur det nya nationella läkemedelsregistret även utan patientens samtycke.
– Vi går ett steg längre och tycker att det är rimligt att läkaren får tillgång till hela sjukdomsbilden för att kunna göra en bedömning, säger Jörgen Svidén.
Arbetsgruppen föreslår att förpackningsstorlekarna bör bli mindre. Runt två tredjedelar av uttagen är stora förpackningar med 100 doser, enligt Jörgen Svidén.
På dagens receptblanketter för särskilda läkemedel finns (precis som på vanliga receptblanketter) möjlighet för läkaren att bestämma hur länge förskrivningen är giltig, till exempel att läkemedlen ska hämtas ut inom en månad. Om inget anges gäller receptet i ett års tid, något arbetsgruppen tycker är för länge.
– Vi föreslår att den tiden ska vara väsentligt kortare. Om man söker en läkare för tillfälliga sömnproblem är det underligt om man hämtar ut receptet först flera månader efteråt.
Grundregeln bör alltså vara att recepten gäller för en kortare tid, men för vissa patienter ska läkaren kunna ange att receptet gäller för en längre tid, enligt Jörgen Svidén.
