Vaccinering är enligt WHO den mest kostnadseffektiva strategin för att kontrollera infektionsspridning i världen och har bidragit till att dramatiskt minska dödligheten i många sjukdomar. Effektiva vaccin saknas dock fortfarande mot tre internationellt sett stora infektionssjukdomar; hiv, tuberkulos och malaria, och där pågår en intensiv forskningsaktivitet. Mycket av utvecklingen på området beror på hur framgångsrika DNA-vaccinerna blir.
De flesta vacciner som finns idag sprutas in under huden eller i en muskel, men på det sättet aktiveras inte immunförsvaret i slemhinnorna. Kroppens största slemhinnor finns i tarmen, luftvägarna, könsorganen och urinvägarna. Genom att administrera via slemhinnor minskas också risken för smittspridning.
Klarade fältprövningar
Professorerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholms banbrytande forskning vid Göteborgs universitet ligger till grund för det orala koleravaccinet Dukoral. Att vaccinet är effektivt också under fältmässiga förhållanden visades i en studie som publicerades nyligen i New England Journal of Medicine (2005;352:757-67). Sammanlagt 41 000 personer i Moçambique fick en eller två doser av Dukoral. När en stor koleraepidemi utbröt såg man att vaccinet gav en 80-procentig skyddseffekt mot all kolera och 90 procent mot svår kolera.
? Det var siffror som motsvarar det som visats i tidigare studier, men under dessa primitiva betingelser och i en befolkning där många är hivinfekterade är det väldigt bra, säger Jan Holmgren.
Studien visade också att vaccinet fungerade bra vid praktisk användning ute på fältet. I Moçambique är man nu mycket intresserade av att få svensk hjälp med att introducera koleravaccinet i de mest utsatta områdena, berättar Jan Holmgren.
Risken för utbrott av koleraepidemier är alltid stor efter omfattande naturkatastrofer. I en kommentar i samma nummer av NEJM berömdes både Dukoral och den svenska regeringen som ställde vaccinet till förfogande för användning i Indonesien efter flodvågskatastrofen i Sydostasien.
Nässlemhinnan speciell
På samma sätt som drickbara vaccin är viktiga för mag- och tarminfektioner är vaccin via näsan effektiva vid luftvägsinfektioner. I Göteborg var man också först med att pröva vaccin via näsan på människa. Jan Holmgren tror att framtidens vacciner mot luftvägsinfektioner kommer att ges i form av nässpray eller aerosol. Ett första sådant finns nu på den amerikanska marknaden, ett levande försvagat influensavaccin som ges i näsan.
Det som gör nässpray extra intressant är att det också bryter regeln att man ska ge vaccinet lokalt för att få lokal immunitet, påpekar Jan Holmgren.
? Vi har visat att nässpray kan ge immunitet även i de kvinnliga könsorganen. Därigenom har det blivit intressant som ett vaccin mot hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar, säger han.
I forskningen har det varit värdefullt att ha tillgång till koleravaccinet. På så sätt kunde man konjugera andra antigen med en del av koleravaccinet (kolera-B-subenheten).
Bättre adjuvans
För att vacciner som riktas mot slemhinnor ska ge tillräckligt skydd måste de ges tillsammans med kraftiga immunförstärkare, så kallade vaccinadjuvans. Jan Holmgren och medarbetare arbetar med vaccinadjuvans av två typer. Det är dels sådana som kan förstärka immuniteten mot olika infektioner och dels de som fungerar på omvänt sätt och skyddar mot autoimmunitet.
Där har man olika kandidater, till exempel ett som består av en del av koleratoxinet och en immunstimulerande faktor som kallas CPG. Den prövas nu tillsammans med flera olika vaccinkandidater, till exempel helicobacter pylori, klamydia och tuberkulos. Särskilt positiva effekter har man fått vid genital herpes.
? Här handlar det fortfarande bara om djurförsök, men vi kan se en lovande användning mot hiv och där samarbetar vi med en grupp i Lund. När det gäller autoimmunitet har
vi kommit ett steg längre, säger Jan Holmgren.
Omvänd effekt
Med så kallad oral tolerans försöker man att dämpa immunförsvaret snarare än att aktivera det. Det är ett sätt för kroppen att lära sig att inte reagera på alla ofarliga ämnen som vi ständigt får i oss via maten eller inandningsluften.
Med hjälp av koppling till koleratoxinets B-subenhetsdel har Jan Holmgrens forskargrupp nått mycket goda resultat i djurförsök. Man har bland annat kunnat ?stänga av? autoimmun diabetes, artrit samt MS-liknande encefalit.
? Det område där vi har kunnat mobilisera resurser för att gå vidare till klinisk prövning gäller en autoimmun sjukdom som heter Behçets sjukdom, säger Jan Holmgren.
Det är en sjukdom som är ovanlig i Europa men vanlig i Turkiet där aggressiva immunceller angriper ögat och leder till blindhet. Där vet man att alla aggressiva immunceller är riktade mot en viss peptid.
Tillsammans med en engelsk grupp kunde Jan Holmgren och medarbetare genom att koppla peptiden till koleratoxinets B-del förhindra ögoninflammation i djurstudier. I en nyligen publicerad fas I/II studie på patienter i England fick de också mycket lovande resultat.
Mot stora folksjukdomar
Gentekniken har betytt ett genombrott för vaccinforskningen och i kliniska försök finns idag DNA-vacciner mot exempelvis influensa, hiv, herpes, tuberkulos, olika cancerformer och malaria.
Forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna har testat ett DNA-vaccin på män med prostatacancer. Vaccinet kunde stimulera immunförsvaret att reagera mot ett protein som bildas av tumörcellerna. Hos två män sågs en stabilisering av sjukdomen.
Att utveckla vacciner mot kroniska infektioner som magsårsbakterien helicobacter pylori är en spännande utmaning. Vid Umeå universitet har forskare under ledning av Thomas Borén gjort lovande försök med vaccin som hämmar vidhäftningsproteiner för helicobacter pylori. Principen har också visat sig framgångsrik när det gäller kikhostevaccin och experimentvaccin mot urinvägsinfektioner. Vaccinet är i första hand ett terapeutiskt vaccin.
? De stora läkemedelsbolagen har dock dragit sig ur utvecklingen eftersom det tog längre tid att ta fram ett fungerande vaccin är de trodde, säger Thomas Borén.
I framtiden kan det till och med bli möjligt att vaccinera mot ateroskleros. Forskare vid Lunds universitet under ledning av professor Jan Nilsson har identifierat över 100 antikroppar som reagerar mot vissa delar av LDL-proteinet. Genom att spruta in antikroppsframkallande delar av LDL-proteinet i möss fick de immunförsvaret att reagera mot oxiderat LDL. Därmed minskade aterosklerosgraden med drygt hälften.
Ett nytt vaccin mot Alzheimers sjukdom ska nu också testas i en klinisk studie. Injektioner med antikroppar ska få de senila placken i hjärnan att luckras upp. Tidigare försök fick avbrytas eftersom flera patienter drabbades av hjärnhinneinflammation.