Överläkaren Jörgen Tholstrup (JT) fick till sin arbetsplats på Höglandssjukhuset i Eksjö ett postkort med reklam för Nexium från avsändaren Astrazeneca (AZ). Den bärande texten på kortets framsida var ?Ett tanke-experiment: Om du bara fick en chans att bota en refluxesofagit, vad väljer du??
JT skrev i sin anmälan till IGM att informationen är ägnad att koppla samman Nexium med påståendet att refluxsjukdomen kan botas med detta läkemedel. JT invänder att ?detta är absurt eftersom reflux inte kan botas med läkemedel, vilka enbart ger minskad syraproduktion under tiden man tar dom ? och som sannolikt även ger upphov till en reboundeffekt (vilket förvärrar refluxbesvären) när man avslutar behandlingen??
Sammankopplingen mellan ordet bot och Nexium ska ge association till en sådan effekt, vilket är ogrundat.
AZ svarar att esofagit, inflammation i matstrupen, är en del av refluxsjukdomen GERD. Målsättningen med behandling av esofagit är att läka ut/bota/kurera inflammationen. Esofagit kan botas med protonpumpshämmare men behandlingen kan inte bota alla aspekter av refluxsjukdomen och anser att kortet inte heller påstår det. AZ beklagar att JT missförstått budskapet men anser att risken är liten att de läkare som har fått reklamkortet ska misstolka informationen och tro att man kan bota den kroniska sjukdomen permanent med protonpumpshämmare.
IGM bedömer att ordet ?bota? är starkt och att även om de flesta läkare förstår att man många gånger inte botar med läkemedel, det vill säga läker ut den för gott, är detta trots allt innebörden av påståendet. NBL har tidigare fällt antydan om fullständig läkning som ansetts vara ett reservationslöst påstående om hundraprocentigt skydd mot återfall.
Informationen på det aktuella reklamkortet är en överdrift som strider mot artikel 4 i Regler för läkemedelsinformation. Dock anser IGM att överträdelsen är mindre allvarlig och därför blir IGM-avgiften 30 000 kronor.
