Idag är de tre kolinesterashämmarna donepezil, rivastigmin och galantamin rekommenderade för klinisk användning i många länder. Basen för dessa rekommendationer är kliniska studier som visat att läkemedlen har tillräcklig effekt på kognitiva funktioner.
Men i Tyskland utgör de tre läkemedlen tillsammans endast tio procent av alla demensläkemedel förskrivna under 2003. Gapet mellan rekommendationerna och användningen i klinisk praxis gav forskare vid universitetet i Hamburg impulsen att göra en genomgång av randomiserade kontrollerade studier. Totalt 22 studier uppfyllde de uppsatta kriterierna.
Enligt forskarna är fördelarna med aktiv behandling jämfört med placebo minimala. Nitton av studierna visade signifikanta skillnader mellan behandlade grupper och placebo, men skillnaderna är i själva verket mycket små, menar forskarna.
En fördel på 1,5 till 3,9 poäng i kognitiv funktion enligt en vedertagen skala ligger under de fyra poäng som en expertpanel vid FDA rekommenderat som minimum för klinisk effekt.
Läkare hävdar ofta att kolinesterashämmare bara har effekt på tio till 20 procent av alla Alzheimerpatienter men att alla bör få möjlighet att pröva dem. De tyska forskarna menar att det behövs mer forskning som syftar till att definiera de som svarar på behandlingen.
Deras slutsats av sin analys som publicerades i BMJ (2005; 331:321-323) är att rekommendationerna för användning av kolinesterashämmare inte är evidensbaserade.
