Tidigare forskning har visat på många brister i behandling av kvinnliga hjärtinfarktspatienter. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt ser annorlunda ut än männens vilket har lett till att deras symtom ofta misstolkas.
Nu visar en ny rapport, som publicerades i European Heart Journal (2005;26:1585-1595), att det också finns många skillnader när det gäller läkemedel för kroniska hjärtsjukdomar.
Att kvinnorna ofta fick mer och allvarligare biverkningar av många läkemedel beror enligt forskarna på att könsskillnaderna inte har blivit tillräckligt undersökta. Exempel på önskvärda förbättringar är att anpassa doserna till kroppsvikt, att ta hänsyn till hormonella förändringar samt att aktiviteten hos många läkemedelsmetaboliserande enzym är olika hos män och kvinnor.
Forskarna konstaterar att kvinnor ofta är underrepresenterade i viktiga studier och att behandlingen för kvinnor ofta är beräknad via subgrupper eller metaanalyser. Forskarna ger en rad exempel på läkemedelsgrupper där behandlingsresultatet är sämre för kvinnor.
Metaanalyser av ACE-hämmare vid hjärtsvikt tyder på att kvinnor får mindre effektiv reducering av dödlighet och sjukdom. Allvarliga biverkningar av ACE-hämmare med hosta förekommer till exempel dubbelt så ofta hos kvinnor jämfört med män.
Vid behandling med digitalis är det bevisat att det finns en högre dödlighet hos kvinnliga patienter med kronisk hjärtsvikt. Det antas att orsaken är att kvinnor får för höga doser.
När det gäller sekundärprevention av kardiovaskulär sjukdom med acetylsalicylsyra menar forskarna att det kan ifrågasättas om behandlingen av kvinnor är lika motiverad som för män. Här behövs mer forskning.
Livshotande hjärtrytmrubbningar vid behandling med antiarytmika inträffar signifikant oftare hos kvinnor än hos män vilket innebär att de borde ha noggrannare övervakning under medicininställning.
Forskarna konstaterar också att det trots högre plasmakoncentrationer för kvinnor för ett flertal statiner inte har skett några dosjusteringar.
