Astrazeneca har genom åren tagit fram ett flertal läkemedel i fiffiga beredningsformer. Innovativt farmacevtiskt utvecklingsarbete har haft stor betydelse i framgången för produkter som Seloken Zoc, Plendil, Losec och Pulmicort.
Traditionen lever i allra högsta grad kvar inom bolaget. Det menar Mats Berglund som är funktionschef för produktutvecklingen inom farmacevtisk och analytisk forskning och utveckling vid Astrazenecas anläggningar i Mölndal och Södertälje.
? Vi känner oss starkare än någonsin inom läkemedelsformulering och drug delivery, och explorerar ständigt det här kunnandet i våra projektarbeten. Två av våra stora produkter på marknaden i dag, Nexium och Symbicort, baseras på farmacevtiska innovationer.
? Nya beredningsformer är också viktiga i så kallade line extensions. Ett exempel på hur vi arbetar är migränmedicinen Zomig som först lanserades som en konventionell tablett, för att sedan följas av en munlöslig smälttablett. Nu har en nasal spray lanserats. Denna har ett mycket snabbt tillslag och kan administreras bekvämt, säger Mats Berglund.
Samtidigt påpekar han att en bra beredningsform inte är den enda komponenten för att lyckas med ett läkemedel.
? Det viktigaste är att vi har en läkemedelssubstans med bra klinisk effekt. Vi tar inte till avancerade drug delivery-metoder om det inte finns ett konkret behov.
Den största utmaningen som Mats Berglund och hans medarbetare möter idag är de alltmer komplexa fysikalkemiska egenskaperna hos läkemedelsmolekylerna man har att jobba med. Nya tillvägagångssätt inom discovery-forskningen leder fram till substanser som i skiftande grad har låg löslighet, svaga orala absorptionsegenskaper och komplexa egenskaper i fast fas.
När forskarna på dåvarande Astra Hässle i början av 80-talet lyckades formulera felodipin (Plendil) ansågs det vara en bedrift på grund av substansens extremt dåliga löslighet. Nu ställs man dagligen inför substanser med minst lika dålig eller sämre löslighet.
Utgångsläget har blivit svårare, men metoderna som man arbetar med har också utvecklats. Datorsimulering kan prediktera läkemedelsmolekylers biofarmacevtiska utvecklingsbarhet. Superkritisk vätskextraktion har tillkommit som ett sätt att bättre styra kristallisering. Svårlösliga läkemedelssubstanser kan finfördelas till nanopartiklar för att öka upplösningshastigheten. Det finns också mer automatiserade rutiner för att testa olika salter av läkemedelsmolekyler.
? Vi har standardbatterier baserat på tekniker som vi känner väl, och som vi vet kan fungera vid uppskalning till en produktionslik situation. Fungerar inte dessa får vi pröva mer sofistikerade teknologier. Det handlar om att balansera risker med avancerade formuleringsmetoder mot kliniska fördelar, säger Martin Wikberg, en av Astrazenecas tre globalt ansvariga inom drug delivery, baserad vid bolagets forsknings- och utvecklingsenhet i Mölndal.
Kraftsamling av resurser
Om någon menar att industrin främst skulle satsa på molekyler som är lätta att formulera, och tidigt screena bort de med dåliga farmacevtiska egenskaper för att vinna tid i utvecklingsprocessen, så är det en felaktig uppfattning. Åtminstone om man frågar företrädare för Astrazeneca.
? Skulle vi konfronteras med en molekyl med väldigt goda farmakologiska egenskaper men med dåliga farmacevtiska egenskaper är utmaningen i vårt jobb att applicera allt vårt kunnande och se till att vi kan testa den i djursystem och på människa. Å andra sidan kan gott farmacevtiskt arbete inte göra en farmakologiskt dålig molekyl till ett bra läkemedel, säger Mats Berglund.
I en strategiöversyn som genomförts sedan fusionen har Astra Zeneca valt att kraftsamla resurser inom läkemedelsformulering och drug delivery till vissa områden. I Mölndal finns koncernens globala centrum för orala beredningar med kontrollerad frisättning. Ett liknande centrum finns för inhalationsprodukter i Lund och i Charnwood, Storbritannien. I Alderley Park, Storbritannien, finns ett centrum för komplexa parenterala läkemedel.
Däremot har man valt att inte satsa lika mycket på utveckling av topikala beredningar, vilket man inom den tidigare svenska delen jobbat mycket med.
? Att underhålla en teknologiplattform kräver stora resursinsatser och ett kontinuerligt flöde av projekt. Man måste inrikta sig på vissa områden men samtidigt hålla sig öppen för möjligheter där man inte väljer att satsa lika mycket, säger Mats Berglund.
Förpackningar i fokus
I Astrazenecas framtidsstrategi ligger också ökat fokus på förpackningsutveckling, i synnerhet för orala produkter.
? Jag kan inte ge några exakta exempel men vi har ett flertal projekt där vi jobbar med detta. Många går ut på att öka patientens följsamhet och öka säkerheten att man fått i sig rätt dos. Jag tror även att vi får se ökad utveckling i framtiden inom produktsäkerhet, det vill säga olika åtgärder som ska motverka läkemedelsförfalskningar, säger Mats Berglund.
Ett område där man gärna efterlyser förändringar är på hjälpämnessidan.
? Här är kraven från myndigheter i mitt tycke satta väldigt högt. Nya hjälpämnen är svåra att introducera på grund av regulatoriska begränsningar, vilket jag tror kan hindra utvecklingen inom drug delivery. För samma hjälpämne kan kraven vara lägre för livsmedelsindustrin än för oss, säger Martin Wikberg.