USA:s läkemedelspolitik håller på att europeiseras. Den nya läkemedelsförsäkringen för pensionärer gör att mer än hälften av recepten kommer att betalas via offentliga kassor. Delstater, med Oregon som så ofta i spetsen, ger direktiv för att sänka läkemedelskostnaderna i samma anda som de svenska landstingens läkemedelslistor. Under begreppet ?evidence based medicine? pågår stora projekt för att ge läkare råd om vad som är att rekommendera vid en avvägning effekt/risk/kostnad; de tenderar leda till ökad försiktighet med nya och oprövade läkemedel.
Även reglerna för marknadsföring av läkemedel direkt till konsument håller nu på att europeiseras. Det sker till formen fri-
villigt från branschen. I realiteten ligger ett starkt politiskt tryck bakom självsaneringen. När även republikanernas ledare i senaten Bill Frist, själv läkare, i våras hotade med lagstiftning mot osund läkemedelsreklam, blev det droppen som utlöste handling.
Branschorganisationen PhRMA, motsvarigheten till svenska Läkemedelsindustriföreningen, utfärdade i början av augusti nya riktlinjer för direktannonsering till konsumenterna. Drivande har varit PhRMA:s nye vd Billy Tauzin. Med sin bakgrund som republikansk kongressman har han tagit sig an uppgiften med en ny känsla för vad som krävs för att återupprätta förtroendet för läkemedelsindustrin hos politiker och allmänhet.
I riktlinjerna, som träder i kraft den 1 januari 2006, lovar branschens företag att konsultera FDA om innehållet innan man börjar sända ny tv-reklam för ett läkemedel. Reklamen i tv ska vara tydlig om vilka hälsotillstånd som ett läkemedel passar för samt ge en balanserad beskrivning av fördelar och risker. Företagen manas att använda en lämplig tidsperiod, ?an appropriate time?, för att utbilda läkare om ett nytt läkemedel innan man vänder sig med reklam direkt till allmänheten. Syftet är att läkare inte ska överrumplas av krav och frågor från patienter, innan de fått tillräcklig kunskap. Ett viktigt inslag i de nya riktlinjerna är också att företagen uppmanas informera allmänheten om livsstil, inte medicin, som den första åtgärden för bättre hälsa.
Att det här är mer än prat markerades av att PhRMA:s nya riktlinjer genast följdes av ett besked från Pfizer, den 11 augusti, om ?fundamentala förändringar? i företagets läkemedelsreklam.
Omvändelsen anses nödvändig, som ett led i att återställa förtroendet för ?Big Pharma? i USA. Inte minst läkarna har blivit mer och mer irriterade över tv-reklamen och vad den leder till i form av felaktiga förväntningar hos patienterna. Bakslaget för Vioxx och andra cox-2-smärtstillare, som nu kan komma att kosta Merck tiotals miljarder dollar i skadeståndsanspråk, förvärrades av att läkemedlen använts långt utöver de patientkategorier för vilka de var lämpliga. När väl ett nytt läkemedel blivit godkänt har företagen haft bråttom med att få en stor försäljningsvolym, i syfte att snabbt få igen de dryga utvecklingskostnaderna. Det har straffat sig.
Men till detta kommer att den dyra tv-reklamen har blivit allt mindre effektiv. När tittarna ständigt ser tv-reklam med samma ytliga budskap, trubbas de av. Läkemedelsföretagen vrider även av detta skäl nu över mer av sin marknadsföring till kanaler som både är billigare och som ger större utrymme för fakta och nyanser, som tidskrifter, kabel-tv med riktade målgrupper och internet.