Då kan den som antingen har en apotekarexamen eller en farmacie magisterexamen läsa en breddmagister, en ett år lång påbyggnadsutbildning, i klinisk farmaci vid Uppsala universitet. Tjugo platser väntar på att bli fyllda.
– Intresset har varit stort och många har hört av sig, säger Anna Finquist vid Uppsala universitet.
Arbetet som klinisk farmacevt innebär bland annat att göra läkemedelsgenomgångar på sjukhus eller i primärvården och att utbilda andra yrkesgrupper inom vården om läkemedel.
Idag ingår tio poäng klinikorienterad farmaci som valbar kurs i Apotekarprogrammet i Uppsala. Lunds universitet ger också en kortare kurs i ämnet. Farmacevter som har velat ha en fylligare utbildning har varit tvungna att söka sig utomlands.
Ulrika Gillespie som tillsammans med Anna Finquist arbetar med påbyggnadskursen har läst en magisterexamen i Skottland och har även arbetat där. Hon berättar att det framförallt är i engelskspråkiga länder som farmacevter är delaktiga i sjukvården.
– När jag arbetade i Storbritannien och såg vilken självklar roll apotekarna har inom vården kändes det konstigt att det är annorlunda här. Där finns en apotekare på varje avdelning och även inom primärvården finns farmacevter.
Den brittiska utbildningen utgör modell för den svenska.
– Vi följer till stor del deras upplägg och vi kommer att ta hit skottar som hjälper oss det första året.
Positivt klimat
Kursen ska bland annat innehålla tio poäng projektarbete och tio poäng praktik. Studierna är delvis på distans så att personer från hela landet kan delta.
Många farmacevter menar att deras kunskap inte tas tillvara inom vården fast Anna Finquist tror inte att utbildningen kommer att leda till mer outnyttjad kompetens.
– Det har diskuterats ifall det finns en risk att personer utbildas och att det sedan saknas arbeten, men jag tror att sjukhusen kommer att anställa fler farmacevter i framtiden. Idag finns inte så många tjänster. Men för att det ska kunna utvecklas behövs välutbildade kliniska farmacevter som driver utvecklingen framåt. Och klimatet har blivit mer och mer positivt medan jag har arbetat med det här.
Farmacevter som arbetar på kliniker idag har antingen studerat utomlands eller själva fått anpassa sina kunskaper till sjukhusmiljön.
En av de första apotekarna som började att arbeta som klinisk farmacevt i Sverige är Anne Hiselius på länssjukhuset i Jönköping. Hon välkomnar den nya magisterkursen.
– Vi är ganska många som är självlärda. Den teoretiska kunskap som jag har tillägnat mig genom att arbeta tio till femton år kanske man skulle kunna lära sig på ett år i en utbildning. Vi som prövat oss fram bör vara delaktiga som handledare åt studenterna så att vår kunskap kommer till nytta.
Pedagogisk kunskap krävs
Hon hoppas att kursen till stor del kommer att förläggas till vården så att den praktiska kompetensen betonas.
– En apotekare som kommer in i vården och ser en möjlighet att förbättra en patients läkemedelsbehandling vill göra det genast, men läkare och sjuksköterskor som är ovana vid kliniska farmacevter kan ha svårt att ta till sig rådet. I framtiden då vården är mer van vid att arbeta med farmacevter kanske man inte behöver vara så försiktig. Men de som arbetar idag måste ha pedagogisk kunskap och inte bara teoretisk.
Förutom länssjukhuset i Jönköping har de skånska sjukhusen, framförallt Helsingborgs lasarett, varit mest framåt med att använda kliniska farmacevter. Men sjukhusledningen för Helsingborgs lasarett vill inte satsa mer pengar och ibland har det skurit sig mellan farmacevter och läkare.
Ulrika Gillespie är ändå övertygad om att utvecklingen mot mer farmacevtisk kompetens på sjukhusen kommer att fortsätta. Nyligen bifölls en motion från kristdemokraterna att anställa farmacevter inom vården i Stockholm. Och på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där Ulrika Gillespie och Anna Finquist arbetar, ska antalet farmacevter på klinikerna fördubblas från fyra till åtta nästa år.
– Om man tänker på patientens bästa kommer det här att utvecklas. Läkarna kan diagnostisera och vi kan läkemedel. Idag är det så komplicerade behandlingar att man måste hjälpas åt. Men vi måste tänka på att vara smidiga i vår relation med läkare, säger hon.
Universiteten bör samarbeta
På apotekarutbildningen i Göteborg finns inga planer på att skapa en breddmagister i klinisk farmaci eller att ta in ämnet som valbar kurs. Anders Carlsten, ledamot i programkommittén för apotekarprogrammet i Göteborg och forskningschef på Apoteket AB, är positiv till Uppsalas initiativ. Han menar att universiteten bör samarbeta.
– Jag tror att det blir en succé i Uppsala, men vi får avvakta och se hur många som söker till kursen där och hur många som får jobb efter avslutad utbildning. Sverige är ett litet land så det blir nog ett samarbete mellan universiteten så småningom.