Båda produkterna fick av Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, likalydande subventionsbegränsningar. De aktuella företagen, Abbott och Roche, skulle inom två år komma in med en redovisning av hur läkemedlen används i klinisk praxis. Detta har nu gjorts och resultatet är blandat.
I sitt brev till företagen skriver LFN bland annat: ?Vi kan konstatera att vården inte förefaller att ha den beredskap som krävs för att hantera begränsningar av det här slaget.?
– Vi är besvikna att det inte blev som vi tänkt oss. Informationen är inte lättillgänglig och kommer helt enkelt inte ut till förskrivaren. Dessutom måste begränsningarna vara lätta att följa upp i klinisk praxis, säger Fredrik Larsson, informationschef på LFN.
– Däremot är vi nöjda med hur företagen har skött det här.
LFN vill att ett läkemedels begränsning tydligt syns i elektroniska förskrivarstöd och vid utskrivning av elektroniska recept.
En annan förskrivning
I sina studier har företagen haft svårt att få vårdcentraler att ställa upp i uppföljningsarbetet.
– Vi måste analysera vidare varför de inte vill ställa upp, säger Fredrik Larsson.
LFN skriver vidare: ?Vårdpersonalen har svårt att sätta av den tid som krävs för att kunna deltaga och läkemedelsföretagen upplever ibland detta som ett ointresse som hindrar möjligheterna att ta fram ny kunskap.?
– Därför har det blivit en annan förskrivning av de här preparaten än vad som var tänkt, men det är svårt att dra några ekonomiska slutsatser ännu, säger Fredrik Larsson.
LFN kommer under våren att ta kontakt med bland andra Landstingens Läkemedelsförmånsgrupp för en diskussion om hanteringen av begränsningar och med Läkemedelsindustriföreningen för en diskussion kring metoder för uppföljning av läkemedelsanvändning efter Läkemedelsförmånsnämndens beslut.
