Sveriges life science-forskning har haft fantastiska framgångar under förra seklet som till exempel flera innovativa läkemedel, diagnostika för allergitester samt utrustning för proteinseparationer. Vi hade då ett antal karismatiska innovativa forskare som skapade en framgångsrik forskningsmiljö. Samarbetet mellan universitet och läkemedelsindustri, myndighet och sjukvård var smidigt och okomplicerat och inte speciellt reglerat. Beslutsvägarna var unikt korta och familjära. Sverige har sedan dess ett fantastiskt bra rykte i internationella forskningskretsar.
Frågan är bara hur länge detta rykte kan hålla i sig om inte nya produkter och publikationer fyller det tomrum som 20 års nedrustning av forskningsresurser har urholkat. Fakta talar för sig själva, Sveriges andel av vetenskapliga publikationer och antalet citeringar av svenska artiklar minskar. Forskarkåren åldras med stormsteg och de otydliga karriärvägarna på universiteten främjar inte återväxten. Det är svårt för forskare att flytta mellan universitet och industri. Flera stora läkemedelsindustrier har försvunnit från Sverige. Svenska staten har sedan 80-talet inte satsat lika mycket på medicinsk forskning som konkurrerande länder. Antalet lärosäten har däremot ökat och detta leder till mindre pengar till varje enskild forskare som för att överleva måste ägna allt mer tid till att söka forskningspengar från alternativa bidragsgivare och investerare. Allmänhetens förtroende för forskare minskar.
Internationellt sker dock stora förändringar. Nya länder som Kina, Indien och Finland kommer in på banan, stora satsningar görs och det sker snabbt. Det som krävs nu är en kraftfull svensk strategi som tar vår forskning ut i världen igen.
Hur ska vi då åstadkomma detta?
? En central ekonomisk satsning krävs. Regeringen har beslutat att en procent av BNP ska satsas på civil forskning 2008. Men det forskningsnätverk som Apotekarsocieteten tillhör vill gå längre och kräver pengarna nu genast och ytterligare en procent under en 10-årsperiod.
? Sluta snuttifiera och satsa pengar på stora lärosäten som kan hävda sig internationellt. Vilka, kan beslutas i samråd med forskarna.
? Ta politiska beslut, som optimerar en långsiktig tjänsteplanering på universiteten och som möjliggör för utländska forskare att komma till Sverige och arbeta som post doc .
? Fördelaktiga villkor i form av skatteincitament för forskande industrier måste införas.
? Låta forskarna behålla morötter som till exempel lärarundantaget.
? En kraftfull strategi för att skapa en innovativ forskningsmiljö måste till med anställningstrygghet, tydliga karriärvägar, nåbara mål, konkurrensmässiga löner samt inspirerande och tydliga ledare som släpper fram de unga forskarna.
? För att öka rörligheten mellan industri, akademi och sjukvård måste ett system att jämföra olika typer av meriter utformas.
? Stimulera nationella och internationella samarbeten samt forskningsnätverk och kluster.
Vi behöver en gemensam vision om ett framgångsrikt Sverige.