RNA-interferens (RNAi), som förekommer hos växter, djur och människor, kan beskrivas som en biokemisk process där dubbelsträngade RNA-molekyler bryter ned motsvarande mRNA-molekyler. Effekten blir att genuttrycket ifråga släcks och proteinbildningen upphör.
RNAi har stor betydelse för regleringen av gener, skyddet mot virusinfektioner och håller hoppande element i arvsmassan i schack. Fire och Mello var de första som beskrev fenomenet i den vetenskapliga litteraturen 1998.
Upptäckten har idag få terapeutiska implikationer.
– Men läkemedel som är baserade på RNAi är under utveckling. Det som i dagsläget kommit längst är en läkemedelskandidat mot ögonsjukdomen makuladegeneration, säger Göran Hansson, professor och ordförande i Nobelkommittén för medicinpriset till Läkemedelsvärlden.
Läs mer om RNA-interferens i en tidigare artikel i Läkemedelsvärlden (se direktlänk här intill).