Infektioner med humant papillomvirus, HPV, är den främsta orsaken till cervixcancer. Genom att vaccinera mot viruset kan sjukdomen undvikas. Gardasil blev under hösten det första godkända preparatet som bygger på den principen.
I USA godkändes läkemedlet redan innan den sista fas III-studien var färdig. Delresultaten som presenterades efter halva tiden var så goda att man ville påskynda avslutet av studien.
– Effekten var övertygande och biverkningsfrekvensen i stort sett försumbar, därför ville man inte avhålla placebogruppen aktiv substans, säger Cecilia Young, medicinsk chef på Sanofi Pasteur MSD som marknadsför vaccinet.
Långtidsstudier i Norden
Sammantaget har nästan 30 000 kvinnor ingått i tester med läkemedlet. I den sista fas III-studien, som pågick i fyra år, ingick 12 000 kvinnor varav 60 procent i de nordiska länderna. Anledningen till att så stor andel försökspersoner är skandinaver är att det ska genomföras långtidsstudier och vi har väl fungerande register i Norden, vilket underlättar för den framtida forskningen.
GSK:s kandidat Cervarix prövas just nu i fas III på drygt
20 000 kvinnor. Företaget rapporterade tidigare i år att vaccinet visat effekt fyra och ett halvt år efter vaccinering. Jann Storsaeter, medicinsk rådgivare på GSK, uppger att Cervarix kommer att lanseras i Sverige någon gång under nästa år.
De två vaccinen bygger på samma grundprincip men skiljer sig i vilka former av HPV de skjuter in sig på.
Båda vaccinen skyddar mot HPV 16 och 18 som orsakar större delen av all cervixcancer i världen. Gardasil är dessutom verksamt mot HPV 6 och 11 som orsakar kondylom.
Cervarix förebygger inte kondylom, men GSK uppger att vaccinet har visat sig ge skydd mot infektioner av HPV 31 och 45 som också hör till de cancerframkallande stammarna av viruset.
Vaccinen innehåller så kallade viruslika partiklar. En sådan består av virusets ytterhölje, men innehåller ingen arvsmassa och kan därför inte överföra någon sjukdom. Kroppen bildar antikroppar när vaccinet injicerats eftersom immunförsvaret inte ser någon skillnad på virus och viruslika partiklar.
Idag kallas kvinnor regelbundet till gynekologisk cellprovtagning för att cervixcancer ska kunna upptäckas i tid.
Cecilia Young tror inte att provtagningen kommer att upphöra under den närmaste framtiden då vaccinet inte täcker in alla typer av HPV som kan orsaka cancer i livmoderhalsen. Ungefär 70 procent av all cervixcancer beror på HPV 16 och 18. De resterande 30 procenten orsakas framförallt av 13 andra högrisktyper av humant papillomvirus. Med stor sannolikhet kommer det på sikt att utvecklas vaccin som är verksamma mot fler genotyper.
Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska Institutet som har skrivit en sammanställning över olika vaccinkandidater mot cancer, säger att flera liknade preparat är under utveckling.
?Nu finns grunden?
Han är positiv till studieresultaten för Gardasil.
– De data som finns är mycket solida. Jag är övertygad om att vi kommer att se en kraftig reducering av livmoderhalscancer. Nu finns grunden, sen gäller det att ta ställning till vilka personer som ska vaccineras.
Det kommer att dröja minst ett år innan Socialstyrelsen beslutar huruvida vaccin mot cervixcancer ska inkluderas i vaccinationsprogram och i sådana fall om både pojkar och flickor ska vaccineras.
Även andra tumörer än cancer i livmoderhalsen har samband med virusinfektion. Levercancer och Burkitts lymfom kan ofta kopplas till specifika virus och också för dessa cancerformer kan antivirala vaccin få en större roll i framtiden.
