Ungefär 20 000 människor i Sverige lider av den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom som av okänd anledning också blir allt vanligare.
Robert Löfberg, professor vid Karolinska Institutet i Solna och verksam vid Sophiahemmet i Stockholm, menar att kortison fortfarande är den effektivaste behandlingen vid aktiv sjukdom men att de biverkningar som behandlingen medför gör att det behövs fler alternativ.
De flesta kroniska inflammatoriska sjukdomar som svarar på kortison har också visat sig svara på behandling som blockerar proteinet TNF-alfa. Proteinet har en nyckelroll för att driva inflammationsprocesser i kroppen och när det hämmas motverkas den reaktion som leder till bland annat Crohns sjukdom.
Sedan några år tillbaka används TNF-alfahämmaren infliximab (Remicade) framgångsrikt mot sjukdomen.
Ges som självinjektion
Certolizumab pegol skiljer sig från infliximab och andra läkemedel i samma klass genom att den aktiva substansen inte består av en hel antikropp utan ett fragment av en sådan. Förhoppningen är att fragmentet ska orsaka färre biverkningar, men ha lika god effekt som större antikroppar.
Substansen utvecklades ursprungligen av det brittiska bioteknikföretaget Celltech tillsammans med svenska Pharmacia. Pharmacia blev som bekant uppköpt av Pfizer och Celltech köptes 2004 av belgiska UCB som nu marknadsför preparatet.
Den befintliga anti-TNF-behandlingen mot Crohns måste ges som dropp med specialister närvarande.
? Cimzia ska kunna ges av patienten själv. Det är en fördel eftersom det kostar mycket att behandla på sjukhus, säger Robert Löfberg.
Läkemedlet administreras genom en injektion under huden. Substansen är designad så att den inte ska behöva injiceras mer än en gång i månaden. Det åstadkoms genom att polyetylenglykol, PEG, ingår i strukturen.
Just nu pågår studien WELCOME som Robert Löfberg är svensk huvudprövare för. Patienter från fem centra i Sverige deltar. Syftet är framförallt att undersöka om patienter som upphört att svara på infliximab eller utvecklat allergi mot preparatet kan gå över till certolizumab.
Vid behandling med infliximab löper patienterna en viss risk för att drabbas av allergiska reaktioner i samband med infusionen av läkemedlet. En av fördelarna med certolizumab pegol kan bli att sådana reaktioner minskar, enligt Robert Löfberg. Samtidigt påpekar han att erfarenheten av det nya preparatet fortfarande är relativt liten och att det krävs ett omfattande patientunderlag innan man kan uttala sig säkert om effekter och biverkningar.
Jämförande studier behövs
Robert Löfberg håller även i den svenska utvärderingen av den helt humana antikroppen adalimumab (Humira) som idag används mot bland annat reumatoid artrit. Även adalimumab administreras med injektion och väntas bli godkänt mot Crohns sjukdom under 2007.
En tredje monoklonal antikropp på väg mot ett godkännande är natalizumab (Tysabri). Läkemedlet blev nyligen godkänt mot svår MS under vissa förutsättningar, efter förseningar på grund av att tre försökspersoner hade drabbats av den allvarliga virusinfektionen PML.
Robert Löfberg säger att ungefär en tredjedel av Crohn-patienterna blir symtomfria av TNF-alfahämmarna och att effekten troligen inte skiljer sig nämnvärt preparaten emellan.
Idag saknas studier som jämför de olika behandlingarna direkt med varandra. Robert Löfberg efterlyser sådana men tror knappast att de kommer att genomföras av industrin.
Förutom att TNF-alfahämmare mot Crohns sjukdom blir tillgängliga som injektion, väntas på sikt med stor sannolikhet anti-TNF-behandling i tablettform. Projekt som syftar till det befinner sig idag i tidig fas.
Certolizumab pegol utvärderas också i fas III mot reumatoid artrit, men det nu aktuella godkännandet gäller Crohns sjukdom.