Några av den senaste tidens mest uppmärksammade läkemedel som TNF-alfahämmarna Enbrel och Remicade, cancerläkemedlen Glivec, Herceptin och Avastin liksom Tamiflu har alla det gemensamt att de har utvecklats av små bioteknikbolag innan de globala jättarna tog över dem. De är också väldigt specifika i sin mekanism och vänder sig i lite olika utsträckning till relativt små patientgrupper.
? Läkemedlen blir mer och mer specifika. Och en av anledningarna är att det inte finns så många terapiområden för breda läkemedel kvar. Det tvingar företagen att ta fram mer nischade läkemedel, säger Tomas Salmonson, en av Sveriges två representanter i EMEA:s läkemedelsnämnd som är med och granskar och godkänner alla läkemedel i EU.
Men samtidigt som de nischade läkemedlen både kan göra större nytta för specifika patientgrupper och undvika att andra patienter utsätts för risken för biverkningar så är det en utveckling som inte självklart uppfattas som positiv av alla.
? Det är nog fortfarande en fasa för företagen om de plötsligt kan identifiera vilka som svarar på en behandling för då krymper marknaden så kraftigt för dem, säger Tomas Salmonson.
Han grundar sin uppfattning på erfarenhet från flera olika diskussioner med läkemedelsföretag om att hitta rätt patienter med hjälp av olika markörer eller genotypning.
Dagens system där läkemedelsföretagen får betalt för antalet sålda förpackningar motverkar på så sätt en utveckling mot mer specifika läkemedel. Med mindre patientgrupper blir intäkterna för läkemedelsföretagen mindre, trots att utvecklingskostnaden är densamma. Detta är ett problem som har börjat uppmärksammas, men någon lösning på problemet finns inte ännu.
? Jag skulle önska att vi verkligen kunde belöna de som kan förutsäga precis vilka personer som ska ha ett läkemedel, säger Tomas Salmonson.