En av Sveriges främsta experter på läkemedel från växtriket, Jan G Bruhn, välkomnar det nya EU-direktivet om växtbaserade läkemedel.
? Förändringen innebär ett erkännande som visar att produkterna kan ha ett berättigande i vården, säger han.
Jan G Bruhn är farmacie doktor i farmakognosi, läran om naturprodukter med användning som läkemedel. Han sitter också i styrelsen för det europeiska vetenskapliga samarbetsorganet för växtläkemedel ESCOP och har engagerat sig i dessa frågor i över 30 år. Han ser flera fördelar än nackdelar med det nya systemet.
? Jag tycker att det är suveränt att vi nu har fått den nivån där naturläkemedel klassas som riktiga läkemedel. Nu går det att placera in dem i en trappa från traditionellt använda växtläkemedel ända till receptbelagda läkemedel, säger han.
Jan G Bruhn menar att förändringen, på sikt, kommer att innebära att vi får betydligt fler växtbaserade läkemedel i Sverige.
? Med samma regler över hela Europa har vi i Sverige inte längre begränsningen att naturläkemedel enbart ska vara för egenvård. Och då blir vårt land sannolikt intressantare för företag som har produkter som är mer vårdinriktade, säger han.
I till exempel Tyskland är växtläkemedlen sedan länge godkända som läkemedel och för dessa blir det extra enkelt att få tillstånd att säljas här.
? De har ju trots allt redan ett godkännande i Tyskland som de kan hänvisa till, säger Jan G Bruhn.
Men det nya regelverket kommer också att öppna upp Sverige och Europa för mer exotiska preparat förutspår Jan G Bruhn. Dels kan de nytillkomna EU-länderna i Östeuropa ha preparat som har en lång tradition där, men som vi i väst inte har en aning om. Men det kan också handla om mera långväga preparat.
? Många kinesiska och indiska örtmediciner har använts under lång tid av etniska minoriteter, bland annat i Storbritannien. Och även China Town i London ligger inom EU, det kommer man inte ifrån, säger han.
En annan intressant väg in i EU för mer exotiska preparat går via platser som tillhör EU genom sina kopplingar till europeiska länder.
? Till exempel är Falklandsöarna en integrerad del av Storbritannien, Madeira och Kanarieöarna är spanska och portugisiska besittningar och har i stort sett en afrikansk flora. Och i norra Sydamerika ligger Franska Guyana som är ett fullvärdigt departement i Frankrike vilket innebär att delar av Amazonas flora också kan komma i fråga, säger Jan G Bruhn.
Jan G Bruhn menar att det kan bli vissa problem med produkter som kommer in den här vägen. Men ett betydligt större problem är uppgiften att förklara för allmänhet och vårdpersonal vad som egentligen hänt med naturläkemedlen i och med det nya EU-direktivet.
? Pedagogiskt är det i stort sett omöjligt att reda ut det här. Och det kommer att innebära att många kommer att tro att de växtbaserade läkemedlen är av samma skrot och korn som naturmedlen för 20 år sedan, säger han.
Jan G Bruhn tror inte att dagens regler som säger att naturläkemedel som klassas som läkemedel endast kommer att få säljas på apotek egentligen kommer att påverka försäljningen.
? I praktiken tror jag att det är osannolikt att försäljningen begränsas eftersom det skulle innebära en monopolisering av produkter som tidigare har varit fritt försålda och något sådant skulle gå direkt till Europadomstolen, säger han.
Han gissar därför att det första som sätts upp på listan över läkemedel som får säljas utanför apotek är dessa före detta naturläkemedel.
? Det finns också en politisk poäng att plocka genom att kunna göra listan över frilistade läkemedel längre utan att egentligen förändra något, säger han.
Han tycker, precis som naturläkemedelsföretagen, att det är självklart att de växtbaserade läkemedlen nu ska tas med i Läkemedelsindustriföreningen LIF:s läkemedelskatalog FASS.
? Historiskt sett har LIF tagit avstånd från naturmedlen, vilket inte var så konstigt. Och sedan har de fortsatt det avståndstagandet med naturläkemedlen, men nu blir det näst intill omöjligt att ta det avståndet, säger Jan G Bruhn.
? Läkemedelsområdet blir ju nu lika mångkulturellt som samhället i övrigt. Och då måste vi hantera integrationen på ett bra sätt. Det gör man ju inte genom att ha en telefonkatalog för kurder och en annan för svenskar. Och FASS kan ju då inte vara en katalog bara för högtflygande produkter.