Istället för att som statinerna sänka det skadliga kolesterolet, LDL, höjer torcetrapib det goda kolesterolet, HDL. På så vis hoppades man förebygga hjärtsjukdom. Pfizer lär ha investerat nästan en miljard dollar och förväntningarna var höga. I höstas kom de på skam.
I studien ILLUMINATE visade det sig att patienter som fått torcetrapib löpte ökad risk för hjärtsjukdom och mortalitet. Pfizer avbröt studierna.
Torcetrapib tillhör klassen CETP-hämmare. Några sådana är inte att vänta i den närmaste framtiden.
? Jag tror inte att något företag eller några forskare vill gå vidare med den sortens läkemedel i nuläget. Först måste man i så fall få väldigt tydliga besked om att det inte var fråga om en klasseffekt och sådana besked finns inte idag, säger Anders G Olsson, forskningssamordnare vid Stockholm Heart Center och professor emeritus vid Hälsouniversitetet i Linköping.
Men principen att höja det goda kolesterolet lever vidare.
Nikotinsyra, som idag finns som Niaspan, kan höja HDL-kolesterol med mer än 20 procent, men nästan alla patienter drabbas inledningsvis av en intensiv rodnad i ansiktet. Nu har det klarnat vad biverkningen beror på och flera företag arbetar med substanser som verkar på samma sätt fast utan att orsaka den besvärande sidoeffekten. MSD uppges ha kommit långt med substansen MK-0254 och Anders G Olsson tror att nya HDL-höjare kan introduceras redan om cirka ett år.
Anders G Olsson tror på principen att höja det goda kolesterolet, men påpekar att det är komplext.
? HDL är inte som LDL. HDL består av en mängd komponenter och det kan även finnas delar som framkallar åderförkalkning. Vi måste veta mer om HDL för att få fram de fraktioner som verkligen förebygger hjärt- och kärlsjukdom.
Anders G Olssons forskargrupp ska i sommar presentera rön som visar att det inte är kolesterolet i HDL utan istället komponenten apolipoprotein A1 som medför den skyddande effekten.
Han berättar att läkemedel som tar fasta på den principen redan ges i forskningssyfte till försökspersoner.
Längre bak i utvecklingen finns helt andra principer. Johan Frostegård, professor och överläkare på medicinklinken vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, leder inom ramen för EU-projektet CVDIMMUNE forskning som syftar till immunologisk behandling av åderförkalkning.
Efter skandalen med TGN 1412 i London förra året finns en viss skepsis mot nya läkemedel som innehåller antikroppar, men Johan Frostegård framhåller att de antikroppar som hans forskningsgrupp arbetar med är naturliga vilket borde innebära en betydelsefull riskminskning.
Ett annat kroppseget ämne som Johan Frostegård och kollegor studerar är proteinet annexin. Proteinet visar tecken på kärlskyddande egenskaper och kan därför bli aktuellt för framtida behandling.
