Det vaccin som Socialstyrelsen ska ta ställning till är ett nytt så kallat 7-valent vaccin, Prevenar, som skiljer sig från det tidigare vaccinet som inte var så effektivt för små barn. Vaccinet skyddar mot hjärnhinneinflammation, lunginflammation samt i viss utsträckning öroninflammation. Hittills är det bara i Stockholm som man fattat officiellt beslut om att införa allmän pneumokockvaccinering medan andra landsting avvaktar Socialstyrelsens beslut.
Vaccinationen beräknas kosta 500 kronor per dos och innebär att landstingens kostnader för vaccinationsprogrammet fördubblas. Kostnaden kan dock vägas upp av hälsoekonomiska vinster, till exempel genom att risken för att vuxna drabbas av pneumokockinfektioner minskar.
? Det var främst en ekonomisk utvärdering som saknades för att vi skulle kunna fatta beslut om vaccineringen. Institutet för Hälsoekonomi, IHE, blir klar med sin bedömning i början av juni och då sammanställer vi ett underlag för beslutet som kommer senare i höst, säger Anders Lindberg, läkare på Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
Förra året tillstyrkte Smittskyddsinstitutets referensgrupp för vaccinationsfrågor, Refvac, vaccineringen för barn vid tre, fem och tolv månaders ålder. I Sverige drabbas cirka 60 barn årligen av invasiv pneumokocksjukdom (IPS), och enligt Smittskyddsinstitutet skulle två tredjedelar av dessa fall ha kunnat undvikas om barnen hade varit vaccinerade.
? Sedan år 1994 finns en rekommendation om att personer som löper ökad risk att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner ska vaccineras med det äldre vaccinet och den rekommendationen finns fortfarande kvar, påpekar Anders Lindberg.
En anledning till att Sverige inte redan har infört allmän vaccinering är att vi har en lägre förekomst av IPS än många andra länder. I USA har man kunnat konstatera att antalet fall av IPS minskat efter att man införde allmän spädbarnsvaccinering år 2000. Förutom USA har bland annat Norge infört pneumokockvaccinering och i Nya Zeeland, där man har en relativt hög grad av IPS, införs allmän vaccinering med Prevenar under nästa år.
I april i år fick Prevenar utökad indikation för förebyggande av akut öroninflammation inom EU. Enligt en amerikansk studie, som nyligen publicerades i tidskriften Pediatrics, har vaccineringen positiva effekter på antalet fall av öroninflammation. I studien följdes 27 000 barn i New York och 150 000 barn i Tennessee från födseln till två års ålder som var födda efter att Prevenar lanserades. Under tiden som täckningen av vaccinet ökade minskade antalet barn med frekventa öroninflammationer, eller som fick ett rör inopererat, med 16 procent i Tennessee och 25 procent i New York.
I Sverige ingår inte vaccinering mot meningokocker som orsakar hjärnhinneinflammation i barnvaccinprogrammet eftersom antalet fall hittills har varit lågt. Även om den smittsamma sjukdomen oftare drabbar små barn är det tonåringar som råkar mest illa ut och man räknar med att cirka vart femte fall har dödlig utgång. Problemet är att det finns meningokocker av olika typer och det finns inte något vaccin som fungerar mot bakterier av typ B som är den vanligaste i Sverige. Vi har färre fall av grupp C som är vanlig i många europeiska länder.
? Vi håller ögonen på möjligheten att vaccinera mot meningokocker, men vi överväger inte i dagsläget att införa det i det allmänna vaccinationsprogrammet, säger Anders Lindberg .
? Det måste vara en rimlig avvägning mellan den risk som olika sjukdomar utgör och det skydd som vaccinet ger.
Sjukdomsprocessen vid meningokockinfektioner har hittills varit relativt okänd. Men med hjälp av en ny metod har professor Ann-Beth Jonsson och medarbetare vid Uppsala universitet lyckats följa bakterierna och fått fram information som kan bidra till att utveckla nya effektivare vaccin.
I ett modellsystem har forskargruppen använt sig av möss som producerar den mänskliga receptor som bakterierna binder till. Genom att märka bakterierna så att de ger ifrån sig ljus har forskarna med en kamera kunnat följa bakterierna i mössen under infektionen. Forskarna kunde också se att bakterierna samlas i sköldkörteln och kan påverka hormonproduktionen under infektionen.
Forskningen visar också att bakterier som saknar ett visst adhesin inte kunde fästa vid slemhinnorna och det är något som skulle kunna utnyttjas i ett framtida vaccin. Genom att blockera adhesinerna skulle sjukdomsförloppet kunna stoppas.