Per-Arne Sundbom från Konkurrensverket intervjuas i majnumret av Läkemedelsvärlden apropå apoteksmarknadsutredningen. Han säger där att ?vi ska inte överbetona betydelsen av utbytesreformen?. Vi håller inte med. Utbytesreformen är mycket viktigt för att hålla läkemedelsutgifterna nere. Vi håller inte heller med om att det skulle vara omöjligt att få ett liknande system att fungera på en avmonopoliserad apoteksmarknad.
Sundbom säger ?En halv miljard om året har vi sparat, två procent av den totala läkemedelsnotan?. Om besparingen var så liten, så håller vi med om att utbytet inte är så betydelsefullt. Men för att komma fram till den siffran räknar han bara den direkta besparingen: att man sparar en krona om man byter ett läkemedel som kostar tio kronor mot ett som kostar nio kronor. Han glömmer då bort att räkna in effekten av den ökade priskonkurrens som utbytet medför: att det blir en tävling om att vara billigast när det billigaste läkemedlet alltid lämnas ut på apoteket. Så om ett år kanske båda läkemedlen kostar fyra kronor. Om man räknar som Sundbom är besparingen noll den dagen, och utbytessystemet meningslöst.
Den som har jämfört prisutvecklingen på till exempel simvastatin och omeprazol i de nordiska länderna, kan inte tvivla på att priskonkurrensen i Sverige är synnerligen skarp. På Läkemedelsförmånsnämnden har vi också hela tiden en strid ström av ansökningar om prissänkningar. Under 2006 fattade vi cirka 6 000 beslut om prissänkningar.
Sundbom har i andra sammanhang sagt att, visst, utbytet ökar förmodligen priskonkurrensen, men det är svårt att veta hur mycket. Vi håller med om att det är svårt att säga exakt hur stor besparing en förbättrad priskonkurrens leder till. Men varför räkna effekten till noll bara för att den är svår att uppskatta exakt? Vi är övertygade om att den ökade priskonkurrensen är viktigare ? sparar mer pengar åt skattebetalarna ? än den direkta besparingen man får genom att byta.
Det är förvånande ? för att inte säga provocerande ? att Konkurrensverket inte förstår betydelsen av priskonkurrens. Hur skulle de beräkna vinsten av priskonkurrens på bensinmarknaden? Priserna på olika mackar är alltid väldigt lika, och sänker ett bensinbolag sitt pris så följer de andra efter. Det är alltså just för att priskonkurrensen är så effektiv som det inte finns mycket pengar att spara på ett ?utbyte? ? att tanka på en bensinmack snarare än en annan. Men av detta drar Konkurrensverket förmodligen inte slutsatsen att det är oviktigt att bibehålla de verktyg i form av konkurrenslagstiftning med mera, som upprätthåller denna effektiva priskonkurrens på bensinmarknaden. Varför är det inte lika viktigt att ha kvar de verktyg som upprätthåller priskonkurrensen på läkemedelsmarknaden?
Sundbom säger också att utbytessystemet bara fungerar inom ramen för ett monopol. Vi håller inte med. Det blir säkert svårare på en avmonopoliserad marknad, eftersom man då måste ge apoteken ekonomiska incitament att utföra byten. Som det är idag förlorar Apoteket AB på att byta från dyrare till billigare läkemedel, eftersom deras marginal är större ju dyrare läkemedlet är. Ändå gör de det, eftersom deras ägare har sagt åt dem att göra det. Det kan man naturligtvis inte förvänta sig av privata apotek som vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Men vi tror ändå att om viljan finns så kan man konstruera ett system där apoteken har ekonomiska incitament att byta dyra mot billiga läkemedel så att också skattebetalarna gynnas.
Det finns många särintressen som vill lägga sig i vinnarhålet nu när apoteksmarknaden ska avmonopoliseras. Hur vore det om någon, förslagsvis Konkurrensverket, ställde sig på skattebetalarnas sida?
Johann Jacob
Douglas Lundin
hälsoekonomer
Läkemedelsförmånsnämnden