Häromdagen kom ett brev till redaktionen. Avsändaren var en skolelev som fått i uppgift att välja ett ämne för en uppsats. Hon ville skriva om läkemedel, och hamnade efter en sökning på internet hos oss. Skulle vi möjligen kunna hjälpa henne genom att svara på ett par frågor:
1. Hur påverkar läkemedel världen? (människor, djur osv…)
2. Hur har man i forskningen lyckats komma på så många olika läkemedel?
3. Vet forskarna hur alla läkemedel fungerar, eller är det så att de i vissa fall bara vet att de fungerar?
4. Är det tillräckligt eller ej?
När den egna kunskapen (och åldern) ökar är det lätt att glömma bort de grundläggande frågorna. Saken blir inte lättare om man arbetar mitt i det ständiga nyhetsflödet på en tidningsredaktion, där samtal från energiska pr-personer och en strid ström av pressmeddelanden pockar på uppmärksamhet ? ny studie, nytt beslut, snart kan vi förebygga både det ena och det andra?
Det är så viktigt att inte glömma bort att lyfta blicken och ta tag i de riktiga frågorna, sådana frågor som den här eleven ställer: Vet forskarna egentligen hur läkemedel fungerar?
Vad kan vi svara på det? Ok, att verkningsmekanismen inte är helt klarlagd är ju inte ovanligt. Beprövad erfarenhet kan ju räcka långt, man studerar läkemedlen noggrant på många patienter och så vidare. Men det är här eleven drämmer till med den i mitt tycke mest fenomenala frågan ? är det tillräckligt (att bara veta att det funkar)? Rimligen har läkaren inte så mycket att välja på om verkningsmekanismen fortfarande är okänd. Vetskapen att en patient blir/kan bli bättre får väl räcka tills någon listig forskare listat ut varför.
Men när den kunskapen finns, är det fortfarande okej att inte veta?
Kunskapen om läkemedel behöver ständigt uppdateras. Och här kommer vi till ännu en av de stora frågorna. Vem ska utbilda läkare om läkemedel? Och hur ska utbildningen gå till?
I tiden innan etikavtalet förlitade sig många läkare på företagens vilja att förklara hur de läkemedel de forskat fram egentligen fungerar. Kända specialistläkare kunde alltid räkna med att få åka ?gratis? på viktiga kongresser.
Eftersom repetition är all kunskaps moder stod ett gäng konsulenter till förfogande för att uppdatera med nya rön över en lunch eller golfrunda.
Men ska den part som till stora delar styrs av att generera vinst åt sina aktieägare också ha en dominerande ställning som fortbildare av läkarkåren?
I och med undertecknandet av etikavtalet återtog arbetsgivaren en stor del av fortbildningsansvaret.
Men kan man då lita på att arbetsgivare med begränsade skattemedel har ett genuint intresse av att utbilda i det senaste, och kanske effektivaste, om det också är det dyraste?
Det finns inga självklara svar, men en öppen dialog kan leda oss några steg vidare på vägen. Därför drar vi tillsammans med Läkemedelsakademin, Apotekarsocietetens utbildningsenhet, igång ett forum för debatt om de stora frågorna. Konflikt eller konsensus har vi kallat det. Den första debatten kommer att föras i Apotekarsocietetens bibliotek den 25:e september och är gratis för alla prenumeranter. Först ut är ett samtal om vem som är bäst skickad att fortbilda läkare om läkemedel.
Jag hoppas vi ses där!