Introduktionen av Glivec (imatinib) 2001 innebar ett stort genombrott för behandling av leukemi.
? Före Glivec tappade vi varannan patient med KML inom fem år och idag är nio av tio patienter i livet efter fem år. Introduktionen av Glivec är det mest spännande jag har upplevt som kliniker, säger Hans Wadenvik, professor vid hematologisektionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Men en del patienter utvecklar resistens mot Glivec och alla tål inte läkemedlet.
För ett år sedan godkändes Bristol-Myers Squibbs preparat Sprycel som innehåller det verksamma ämnet dasatinib (se LMV 6/06) för patienter med KML som inte blir hjälpta av Glivec.
Nu är ytterligare en uppföljare på väg. I USA och i Schweiz har Novartis läkemedel Tasigna, som innehåller det aktiva ämnet nilotinib, godkänts och i september fick preparatet ett positivt förhandsbesked från EU:s läkemedelskommitté. Tasigna är liksom Glivec och Sprycel ett målsökande läkemedel vilket innebär att det syftar till att enbart interagera med tumörceller utan att skada friska celler.
Processerna från syntetisering av molekyl till godkännande har varit rekordsnabba både för Sprycel och Tasigna.
? Tasigna syntetiserades för första gången i augusti 2002 och ungefär fem år senare godkändes preparatet i Schweiz, säger Jan-Olof Fernberg, medicinsk rådgivare, Novartis onkologi.
Processerna har snabbats på av myndigheterna eftersom preparaten klassats som särläkemedel.
Kronisk myeloisk leukemi Kdrabbar främst äldre personer och är inte ärftligt. I Sverige insjuknar cirka 100 personer årligen i KML.
Sjukdomen beror på en translokation av gener som leder till att hybridgenen Bcr-Abl uppstår. Genen initierar en okontrollerad produktion av vita blodkroppar. För att motverka den skadliga celldelningen binder Glivec till det enzym, tyrosinkinas Bcr-Abl, som bildas av den translokerade genen och leder till sjukdom. Tasigna hämmar samma enzym, men binder enligt Novartis effektivare än Glivec. Företaget uppger att preparatet därför bedöms som 30 till 100 gånger kraftfullare än föregångaren.
De uppgifterna bygger på in vitrostudier, men Hans Wadenvik anser ändå att mycket tyder på att de nya preparaten också är kliniskt vassare än föregångaren.
? Det pågår studier för att ta reda på det och frågan är om inte Tasigna och Sprycel kommer att bli första linjens behandling så småningom, säger Hans Wadenvik.
Tasigna och Sprycel binder även till flera muterade former av Bcr-Abl som kan orsaka resistens mot Glivec. De två prepraten skiljer sig genom att Sprycel även hämmar SRC-kinaser. Det kan eventuellt medföra en effektivare sjukdomsbekämpning, men kan också tänkas medföra fler biverkningar. Vätskeansamlingar i lungsäcken är en biverkan som diskuterats som följd av SRC-inhibition.
? Det finns teoretiska skillnader mellan Sprycel och Tasigna, men underlaget om det betyder något kliniskt är ännu svagt, säger Hans Wadenvik.
De vanligast förekommande allvarliga biverkningarna med Tasigna är hematologiska, bland annat kan behandling leda till ett minskat antal vita blodkroppar och ett minskat antal blodplättar. Andra oönskade sidoeffekter som framkommit i studier är hudutslag, klåda, illamående och trötthet.
Jämfört med tiden före Glivec är det ändå fråga om milda biverkningar med de målsökande preparaten.
? Då använde vi cytostatika och interferon. Behandling med interferon kunde medföra humörsvängningar, nedstämdhet, trötthet och influensaliknande symtom. Ofta var vi tvungna att avbryta den behandlingen, säger Hans Wadenvik.
Jan-Olof Fernberg på Novartis räknar med ett europeiskt godkännande för Tasigna före årsskiftet.
