I globaliseringens tid används fattiga inte bara som billig arbetskraft utan också som försökspersoner i läkemedelsstudier.
I en ny rapport anklagar de två holländska organisationerna Somo och Wemos, som forskar om multinationella företag, läkemedelsindustrin för att testa sina nya läkemedel mot placebo trots att det finns läkemedel. Företagen följer då inte de internationella riktlinjer som säger att man i läkemedelsförsök med sjuka bara ska använda placebo om det inte finns något läkemedel mot patientens sjukdom. I rapporten finns flera exempel där företag testat sina nya läkemedel mot placebo, trots att det finns behandling.
Ett exempel som analyseras i rapporten är ett försök med en medicin mot schizofreni. Preparatet testades 2004 och 2005 på 327 sjuka patienter i Indien, Bulgarien, Polen, Ukraina och Ryssland. Preparatet var redan godkänt, men företaget hade utvecklat en ny version som innebar att patienten bara behövde ta läkemedlet en gång om dagen.
En patient tog sitt liv och flera av de andra patienterna som fick placebo fick läggas in för psykiatrisk vård, trots att de var stabila i sin sjukdom innan försöket började.
Enligt rapporten gjordes 2005 nästan 40 procent av läkemedelsförsöken i Asien eller fattigare delar av Europa.
Det är problematiskt konstateras i rapporten när läkemedel prövas på personer som är fattiga, och har dålig utbildning. Människor i en sårbar situation kan ha svårt att genomskåda vad försöket kan ha för konsekvenser för dem. En del deltar för möjligheten att tjäna lite pengar, andra för att det kanske är enda chansen att få behandling.
Speciellt problematiskt är det också att läkemedel som testats under oetiska förhållanden sedan godkänns till försäljning på den europeiska marknaden, menar forskarna bakom rapporten.
Särskilt tester mot placebo läggs enligt undersökningen ut i fattigare länder. Eftersom det kan vara farligt för försökspersonerna blir sällan sådana placebostudier godkända av kontrollmyndigheten i till exempel Nederländerna.
Men hela ansvaret för detta ligger inte på läkemedelsföretagen.
I rapporten citeras Roeland van der Heide, representant för Astrazeneca i Nederländerna.
Enligt honom kräver såväl den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, liksom EU:s EMEA, ofta placebotest.
Irene Schepper en av forskarna, ger honom också delvis rätt.
– EU respekterar Helsingforsdeklarationen, men EMEA följer den inte, säger hon till den danska tidningen Information.
– Enligt Helsingforsdeklarationen ska det finna tunga skäl för att genomföra ett placebotest på sjuka, medan EMEA vänder på det och istället kräver goda argument för att inte göra det.
Rapporten har nu fått flera EU-parlamentariker att reagera och kräva att EU inte godkänner läkemedel som inte testats enligt Helsingforsdeklarationens regler.