När det gäller prissättningen för generiska läkemedel har Sveriges Kommuner och Landsting, Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelshandlarna och Föreningen för generiska läkemedel liknande utgångspunkt.
Enligt huvudbetänkandet ska priskonkurrensen på den omreglerade marknaden ske vid apotekens inköp av läkemedel, det vill säga mellan apoteken och läkemedelsföretagen. Men de här remissinstanserna vill istället att det nuvarande systemet, där läkemedelsföretagen öppet konkurrerar med varandra om lägsta pris, så långt möjligt bör och kan bevaras även på en omreglerad marknad.
Förslagen, med lite varianter, går ut på att generikaföretagen precis som idag ska fortsätta registrera sitt pris till apotek hos LFN. Eftersom priset är offentligt kommer företagen att öppet konkurrera om lägsta pris, istället för att ge dolda rabatter till apoteksägarna. Men för att systemet ska fungera måste det vara förbjudet för apotek att förhandla ner inköpspriset på läkemedel från producenterna. Och det förbudet ska, enligt SKL och FGL, efterlevas genom ett sanktionssystem mot apotek som inte expedierar det läkemedel som har lägsta pris på LFN:s lista.
LFN förslag är istället en morot; att ge en extra ersättning till apoteken för expediering av billigaste alternativ. Med incitamentsmodellen kommer apotekens lagerhållning att styras av priset till kund, och inte av förhandlade rabatter, är LFN:s vinkel. Ett sådant system gör det också möjligt för små aktörer att driva apotek är LFN:s tes.
SKL, LFN och FGL och Läkemedelshandlarna vill alltså förbjuda den prisförhandling mellan apotek och generikaföretag som är grunden i Lars Rejes förslag.
Apoteket hävdar å sin sida i sitt remissvar att vinst på läkemedel är en förutsättning för att uppnå den konkurrens regeringen vill ha på apotekssidan. Apoteket motsätter sig också den enhetliga prissättning över hela landet som Lars Reje vill ha och föreslår istället att apoteksägarna också ska få ha öppen priskonskonkurrens även på läkemedlens pris ut mot kund. Detsamma ska gälla alla läkemedel, även originalläkemedel föreslår Apoteket.
Det motsätter sig SKL som istället föreslår en modell där landstingen, efter att LFN satt ett högsta tillåtet pris på originalmedel, får rätt att förhandla ned priset. I den förhandlingen kan det då också ingå löfte om olika extratjänster. SKL:s vinkel är att apoteken ska tjäna pengar på de tjänster de utför, inte på att prisförhandla med läkemedelsföretag.
SKL:s infallsvinkel är att apoteken ska ersättas för de farmacevtiska tjänster man utför, inte tjäna pengar på att prisförhandla med läkemedelsföretag. LFN påpekar att i andra länder består apotekens vinst främst av annan försäljning än receptbelagda läkemedel. Tillståndet att göra det är en tillgång eftersom kunder som hämtar ut sina receptbelagda medel också handlar annat.
Detta är den andra artikeln i vår
serie om remissvaren på Apoteksmarknadsutredningens huvudbetänkande. Se
andra artiklar i serien nedan.