Flera av de myndigheter som valt att skriva remissvar på Apoteksmarknadsutredningens huvudbetänkande klagar på bristande
konsekvensanalyser. Krisberedskapsmyndigheten
anser till exempel att utredningen inte fullt ut analyserat vad en omreglering
kommer att betyda för läkemedelsförsörjningen till totalförsvaret och för
samhällets krisberedskap. Glesbygdsverket skriver att utredningen visar en övertro på marknadens
intresse för att etablera sig i gles- och landsbygd och tycker inte att utredaren
har gjort tillräckligt för att lösa de problemen .
Statens folkhälsoinstitut skriver
i sitt remissvar att utredningen för mycket fokuserar på producentledet och missat
att analysera omregleringen utifrån konsumenternas perspektiv. Samma sak
skriver Konsumentverket som också påpekar att frågan om tillgänglighet för funktionsnedsatta
är bortglömd. Enligt Konsumentverket borde kraven på apotekslokaler
kompletteras med ?att lokalerna ska vara tillgängliga och användbara för
personer med funktionsnedsättningar?.
Både Glesbygdsverket och Folkhälsoinstitutet sätter hoppet
till den uppföljande utredningen om tvår år. Då bör tillgänglighetsfrågorna stå
i centrum anser Glesbygdsverket. Enligt Folkhälsoinstitutet är det istället patient/konsumentperspektivet
som måste finnas med.
Läkemedelsverkets 22 sidor långa remissvar handlar bland
annat om tillsynsarbetet, utbudet av läkemedel och tillgången till statistiken.
Till exempel tycker myndigheten att tillstånden att driva apotek ska delas ut
till varje enskilt apotek, och inte generellt till en ägare. På samma sätt anser
de att de ska få dra tillbaka tillståndet för enskilda apotek utan att
samtidigt dra tillbaka tillståndet för ägarens samtliga apotek. När det gäller
tillgången på läkemedel tycker Läkemedelsverket att apoteken ska vara skyldiga att
tillhandahålla alla läkemedel, även receptfria, inom 1-2 dygn. De tycker också att det även i fortsättningen
ska vara förbjudet att sälja narkotikaklassade läkemedel via distanshandel. För
att ändå se till att människor i glesbygd ska få den typen av läkemedel
föreslår de att vårdcentraler ska kunna lämna ut läkemedel.
Läkemedelsverket skriver också att de tycker regeringen
borde passa på att se över marknadsföringsreglerna. Myndigheten anser att
regelverket kring marknadsföring av läkemedel redan i dag är otydligt och att ?behovet
av klargörande föreskrifter ökar på en omreglerad marknad?.
Socialstyrelsen skriver att de vill uppmärksamma regeringen
på ?det ökande inslaget av hälso- och sjukvårdsverksamhet inom
apoteksverksamheten.? Enligt Socialstyrelsen är det inom detta område som de
största patientsäkerhetsriskerna finns och därför tycker de att det bör utredas
vilken myndighet som är mest lämpad för att sköta tillståndsgivningen. Precis
som Konsumentverket påpekar Socialstyrelsen att apoteken bör ha krav på sig att
vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Smittskyddsinstitutet värnar om den sammanhållande och
producentoberoende information som Apoteket idag ger till sina kunder. ?I en
avreglerad marknad finns det en risk för att dagens sammanhållna och likriktade
information luckras upp när olika aktörer blir avsändare av denna information?
skriver de. För att motverka en sådan utveckling vill SMI att apoteksägare ska
bli skyldiga att ge information som är korrekt och i överensstämmelse med
gällande riktlinjer och rekommendationer.
Flera av remissinstanserna är oroade över vad som kommer att
hända med statistiken. De är överlag positiva till att all statistik ska skötas
av ett Servicebolag, men tycker samtidigt att det bör regleras hårdare vem som
har rätt till statistiken. Smittskyddsinstitutet skriver till exempel att det
är viktigt att deras antibiotikagrupp STRAMA även i fortsättningen har fri
tillgång till statstiken så att de kan fortsätta övervaka förskrivningen av
antibiotika.
Detta är den femte artikeln i vår
serie om remissvaren på Apoteksmarknadsutredningens huvudbetänkande. Se
andra artiklar i serien nedan.