Omdiskuterad rusning efter statiner

Studien visade att statinpreparatet Crestor (rosuvastatin) kan minska dödligheten i hjärtkärlsjukdom hos personer med helt normala kolesterolvärden. Den amerikanske forskaren Paul Ridker från Boston initierade med stöd av Astrazeneca studien för att undersöka om inflammation är en oberoende behandlingsbar riskfaktor för kranskärlssjukdom.

I den internationella studien ingick närmare 18 000 personer som enligt gällande riktlinjer inte ska behandlas med statiner. De hade normala lipidvärden, ingen tidigare hjärtsjukdom men däremot förhöjda nivåer av så kallat högkänsligt C-reaktivt protein, hs CRP, som tyder på en pyrande inflammation i blodkärlen. Männen i studien var äldre än 50 år och kvinnorna över 60 och de behandlades med Crestor 20 mg eller placebo.
Studien stoppades i förtid efter 1,9 års uppföljning då det visade sig att risken att insjukna eller dö i hjärtinfarkt eller stroke var 44 procent lägre i behandlingsgruppen jämfört med placebo. Läkemedlet minskade kolesterolnivåerna med hälften och halten av inflammationsmarkörer med 37 procent. Forskarna fann en liten men signifikant ökning i diabetes, vilket har rapporterats i tidigare studier på statiner.

Baserat på hur resultaten av Jupiter har rapporterats runt om i världen är det många friska personer som nu hoppas på ett bättre skydd mot hjärtsjukdom. Fågan är vilket inflytande resultaten kommer att få på gällande behandlingsrekommendationer.
Företaget räknar med att ansöka om utvidgade indikationer för Crestor under året.
? För närvarande granskar vi data från studien och därefter kommer vi att diskutera med myndigheter runt om i världen vad som är lämpligt att inkludera i produktresumén, säger Kristian Sjöholm som är informationsansvarig för hjärtakärl på Astrazeneca.
Men det höjs också varnande röster. Vissa experter hävdar att fördelarna med statinbehandling för annars friska personer är små. Fokus bör fortfarande ligga på att uppmana till en hälsosam livsstil och kontroll av traditionella riskfaktorer som högt blodtryck och kolesterol.  
I en ledare i NEJM uppmanar professor Mark Hlatky till kritisk granskning av bevisen innan primärprevention med statiner expanderas ytterligare. Han tycker att forskarnas slutsats om 50 procents riskminskning är imponerande men att man måste komma ihåg att alla i studien hade en låg risk till att börja med.

Han pekar också på bristen på långtidsdata eftersom studien stoppades i förtid. Det gäller särskilt sänkningen av kolesterol till nivåer som är lägre än i tidigare studier. Risken för diabetes är ett annat orosmoment, menar han.
När det gäller hur många man måste behandla för att rädda en från att dö i hjärtinfarkt eller stroke råder det lite delade meningar. Mark Hlatky hävdar att man måste behandla 120 personer i två år för att hjälpa en medan studiens författare kom fram till siffran 95. Vissa forskare menar att siffran är ännu lägre.

En annan fråga som studien väcker är om det lönar sig att i större utsträckning än idag basera primärprevention på mätning av högsensitivt CRP? Idag finns inga riktlinjer för hur testet ska användas.
Professor Göran Hansson vid Karolinska institutet menar att det är något som bör övervägas noga och som sjukvården kommer att få ta ställning till framöver.
? Det kan främst löna sig för individer som har andra riskfaktorer och är på gränsen för om de ska behandlas med statiner eller ej. Det kan vara riskfaktorer som bukfetma, diabetes, metabolt syndrom och ärftlig belastning.
? Men vi är ju konservativa i Sverige när det gäller screening. Kanske att man ska vara lite mer aktiv här.
? Samtidigt måste man komma ihåg att det är en dyr behandling och finansieringen är en stor hälsopolitisk fråga, tillägger han.

Göran Hansson har i mer än 20 år studerat sambandet mellan inflammation och artärsjukdom. Enligt honom är det viktigaste med Jupiter-studien att den bekräftar att inflammation är en oberoende behandlingsbar riskfaktor för kranskärlssjukdom. Han tycker liksom Jupiter-forskarna att man aktivt bör söka efter andra målinriktade antiinflammatoriska läkemedel än statiner.
Hans forskargrupp har i samarbete med franska forskare identifierat immunceller som skyddar mot åderförkalkning, vilket i förlängningen kan ge nya läkemedel eller vacciner mot ateroskleros.
? Vi har lovande data i djurförsök och jag hoppas att något leder fram till kliniska prövningar, säger han.
? En annan intressant aspekt är att titta på om patienter som får antiinflammatorisk behandling för andra sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit också har lägre risk för kärlsjukdom.