Trots alla turer och kritik mot Apotekets planer på ett långtgående samarbete med det amerikanska företaget Medco fick man i våras socialminister Göran Hägglunds välsignelse att fortsätta. Projektet gäller nu utvecklingen av det elektroniska systemet för receptgranskning, DUR, som man redan hade påbörjat.
Prototypen är snart klar men projektet får kritik från Läkemedelsindustriföreningen, Lif. Det är flera saker som fått organisationen att reagera.
? Det grundläggande problemet är att systemet bygger på amerikansk information om läkemedlen, som baseras på amerikanska lagar och doseringar, säger Per Manell på Lif.
Företagen är mycket kritiska till att de inte får se vilken information som står om deras läkemedel i receptgranskningsregistret.
? Jag tycker inte det varit helt onaturligt om industrin fick verifiera den information man lägger in om våra produkter, säger Per Manell syrligt.
I expedtionsstödet samkörs receptregistret med ett datoriserat beslutsträd som bygger på kliniska regler som översatts och anpassats från Medcos regelsystem.
På Apoteket har en grupp farmacevter sedan i våras arbetat med att översätta, rensa bort och förändra de amerikanska reglerna så att de stämmer med svenska förhållanden.
? Så fort ett recept hamnar i receptregistret triggar besluts-motorn igång och granskar det mot personnummer och de recept som sedan tidigare finns registrerade på det personnumret. Larm och varningar förläggs i en databas som farmacevten på apoteket plockar upp när du hämtar ut ditt recept, berättar Michael Camitz, projektledare på Apoteket.
På Apoteket tar man kritiken från läkemedelsindustrin med ro.
? Att Lif inte gör vågen är självklart. De är rädda för att förlora det informationsmonopol man har via SPC:n som ju är företagens produktmonografier och det de redovisar till läkemedelsverket, säger Michael Camitz.
? Vi har använt SPC:n som en plattform men lägger till den erfarenhet som kliniker och farmacevter haft av att använda läkemedlen. Vi har granskat vartenda ett av de 9 000 läkemedel vi har mot de amerikanska reglerna.
Nu är det inte enbart läkemedelsföretagen som uttryckt farhågor, även andra undrar varför Apoteket valt en amerikansk samarbetspartner när det finns europeiska system som bygger på liknande principer.
? Ja, det finns några stycken, men inget av dem har en sådan omfattning och så mycket samlad erfarenhet, totalt 60 miljoner patientår. Vi har testat och funnit att vi kan använda de amerikanska reglerna för att skapa ett svenskt expeditionsstöd.
Lif är också kritiska till att Apoteket utvecklat systemet utan insyn från vare sig Läkemedelsverket eller Socialstyrelsen.
? Nej, kvalitetssäkringen gör vi själva, säger Michael Camitz.
På Läkemedelsverket säger Erica Hagblom att man fått projektet presenterat, men att det här är en affär mellan staten och Apoteket.
? Så vi vet egentligen ingenting i dagsläget och visst kan man fundera över beslutsprocessen.
Däremot finns referensgrupper knutna till projektet med representanter för SBU, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms läns landsting och förskrivare.
? De har verifierat att vi använder en hållbar metodik, men att vi tillsammans måste fortsätta förädlingsarbetet av det kliniska regelverket, säger Michael Camitz.
Även om LIF är de som uttrycker starkast kritik finns också andra som tycker sig se många olösta problem.Till exempel ingår inte pappersrecepten och det finns en risk för att man får ett ohanterligt antal onödiga larm.
Juridiskt finns också frågor som måste lösas.
Vad nästa steg blir, om det införs som ett centralt expeditionsstöd under Servicebolaget, om apoteksägarna på den omreglerade marknaden får välja om de vill använda det eller om det blir tvingande, är liksom många andra frågor obesvarade.
? Det kommer vi att ta ställning till först under våren, säger Olof Englund, Servicebolagets ordförande.
? Men det är väldigt intressant. Om det fungerar vore det förstås väldigt bra när vi har en så hög andel e-recept att kunna köra en interaktionskontroll i flygande fart.