När de preliminära rekommendationerna för demensvården som Socialstyrelsen presenterades idag står det klart att mycket kan göras bättre. Myndigheten skriver att många som drabbas av demens idag inte får sin sjukdom ordentligt utredd och därför inte heller rätt vård och omsorg. Ett första steg är att hälso- och sjukvården gör fler och bättre utredningar vid misstanke om demenssjukdom.
Ett tydligt budskap är att man vill minska på läkemedelsbehandlingarna och ersätta dessa med andra typer av stöd- och vårdprogram. Framförallt pekar Socialstyrelsen på att användningen av bensodiazepiner, antiepileptika och antipsykosmedel bör minska för patienter med beteendeförändringar och psykiska symtom där medicinering idag är vanlig. Gösta Bucht, professor i geriatrik vid Umeå universitet och ordförande i arbetet med riktlinjerna, säger i ett pressmeddelande att ?läkemedel bör endast användas i undantagsfall” i den gruppen.
I riktlinjerna står att patienter med mild till måttlig Alzheimers och som har kognitiva symtom bör erbjudas behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin). Pateinter med svår Alzheimers bör erbjudas memantin. Socialstyrelsen understryker att hälso- och sjukvården noggrant bör följa upp dosinställning och behandling. Bara i undantagsfall när andra anpassningar av vård och boende inte räcker till ska behandling med korttidsverkande bensodiazepiner eller antipsykosmedel diskuteras.
Socialstyrelsens preliminära riktlinjer ska nu diskuteras med socialtjänst och hälso- och sjukvården runt om i landet på flera seminarier där politiker, tjänstemän och de som arbetar inom demensvården ska få analysera konsekvenserna.