Det var en nöjd socialminister Göran Hägglund som efter det avslutade ministermötet i Bryssel kunde konstatera att antibiotikafrågan har fått prioritet under Sveriges ordförandeskap. Medlemsländerna enades om att det behövs gemensamma insatser för att bromsa utvecklingen av resistenta antibiotika. Att den så kallade rådsslutsatsen gick igenom innebär att länderna ställt sig bakom många av de förslag som togs fram under det expertmöte som hölls i Stockholm i september.
Rådslutsatsen innebär att ministerrådet uppmanar medlemsländerna och EU-myndigheter att samarbeta på högsta politiska nivå för att bromsa resistensutvecklingen. Dessutom vill de att EU-kommissionen inom två år ska ta fram ett förslag med incitament som ska underlätta utvecklingen av nya antibakteriella läkemedel.
Rickard Bergström på Lif ser rådsmötet som ett stort framsteg.
– Jag är glad att kommissionen nu får det här uppdraget. Som det ser ut idag fungerar inte utvecklingen av nya antibiotika eftersom det handlar om produkter som helst inte ska användas. Det behövs incitament för att driva forskningen framåt.
I och med antibiotikafrågan tar EU täten och kan komma att bli föregångare för bland annat USA.
– Efter en tids pajkastning om vems fel resistensutvecklingen är börjar det nu hända saker. Processen liknar den vi haft med särläkemedel och barnläkemedel, där har vi till stor del kopierat USA men nu ligger EU först. Inom två år hoppas jag att vi har ett förslag till lagstiftning och om tio år kan vi se tillbaka och säga att Svenska ordförandeskapet gav resultat, säger Richard Bergström.
En fråga där det inte gick lika smärtfritt är patientrörlighetsdirektivet. Där lyckades ministrarna inte komma överens och frågan skjuts nu på framtiden ytterligare.
– Det är nu upp till Spanien att föra upp den på agendan och de är inte för förslaget. Risken är att den hamnar i byrålådan och sedan rinner ut i sanden, säger Richard Bergström.