De nationella beredskapslagren av läkemedel ska nu anpassas till en ny tid. Istället för läkemedelslager avsedda främst för trauma och krigskirurgi, som var skälet till att de en gång upprättades är skälet nu istället pandemisk influensa och infektioner orsakade av bakterier som utvecklat antibiotikaresistens. Inte heller anses större bioterrorattacker vara något större hot i nuläget. Istället är det de ?naturliga hoten? som kräver beredskap.
Det är utifrån den hotbilden som beredskapslagret av antibiotika nu behöver uppdateras, enligt regeringen.
? Det finns ett beredskapslager av antibiotika, men inte i den omfattning som behövs, säger Anne Nilsson på socialdepartementet.
En omreglerad apoteksmarknad innebär större svårigheter att överblicka vilka läkemedel som finns tillgängliga konstateras i den rapport, Antibiotika – Behov av beredskapsplanering, som är bakgrunden till uppdraget. De olika apoteksägarna har inte några skyldigheter att rapportera sina lager och i och med omregleringen har apoteken inte heller något beredskapsansvar.
Det totala behovet av antibiotika vid en pandemi har Socialstyrelsen beräknat som den normala förbrukningen under tre månader plus det specifika behovet för en pandemi. Under den tiden antas inga nya leveranser kunna komma in, utan apotekens, distributörens och leverantörens lager ska då täcka behovet.
Enligt sammanställningen som omfattar nio antibiotika krävs det ett säkerhetslager på närmare två miljoner dygnsdoser totalt för att behovet ska vara täckt. Störst brist vid en kris är det på penicillin V, drygt en miljon dygnsdoser saknas enligt beräkningen.
Ungefär 1 200 000 kronor per år beräknas säkerhetslagringen av antibiotika kosta.
För att både få ned kostnaderna och för att slippa kassera utgångna produkter hoppas Socialstyrelsen på avtal som innebär att så stor del som möjligt av säkerhetslagret ska kunna ingå i de ordinarie flödena av läkemedel.
I sin rapport skissar myndigheten på möjligheterna att istället för att sluta avtal direkt med tillverkarna ha dessa med grossist eller apotekskedja som åtar sig att hålla ett säkerhetslager.
? Socialstyrelsen vill ?äga? så lite som möjligt av beredskapslagret, och hoppas därför att så mycket som möjligt av beredskapslagret ska ingå i de ordinarie flödena av läkemedel det vill säga man vill ha omsättningsavtal, säger Ellen Jones jurist på Socialstyrelsen.
? Målsättningen är att hålla det så öppet som möjligt så att fler än tillverkare kan lämna anbud.
Socialstyrelsen vill också kunna dra nytta av att det på antibiotikaområdet finns mycket generika och att priserna går upp och ned. Då kan det vara fördelaktigt att ha avtal med en grossist istället för en tillverkare eftersom man då kan fasa in nya generika i säkerhetslagret.
Till årsskiftet ska den här upphandlingen vara klar och enligt Ellen Jones planerar man att gå ut med förfrågan mot slutet av sommaren.