Med dagens effektiva läkemedelsbehandling kan hiv idag närmast betraktas som en kronisk sjukdom. Om man bor i Sverige.
Inför Världsaidsdagen i morgon den 1 december kritiserar organisationen Läkare utan gränser att hivbehandlingen i utvecklingsländer riskerar bakslag.
Skälen är bland andra att anslagen till hivbehandlingen minskat, samtidigt som de nya hiv-läkemedlen är dyrare.
Globala fonden fick till exempel 82 miljarder kronor av de 141 som hade behövts för att säkra hiv-behandlingen globalt. Svenska Läkare utan gränser kritiserar att Sverige till exempel höll inne med en stor del av sitt bidrag som en markering om oegentligheter i program som finansieras av fonden.
Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att hivpositiva får de nya behandlingarna för att undvika opportunistiska infektioner som tuberkulos. Men, menar Läkare utan gränser, de hårda patentlagarna riskerar att begränsa antalet människor som kan få den behandlingen.
Åttio procent av de hivmediciner som idag används i projekt som finansieras av institutionella givare kommer från Indien. Men landets nyckelposition som producent hotas nu av Världshandelsorganisationen VTO:s regler, anser kritiker.
I de frihandelsförhandlingar som nu pågår mellan EU och Indien vill EU få med regler för bland annat dataexklusivitet vilket,varnar Läkare utan gränser, skulle minska de indiska generikaföretagens möjligheter att producera läkemedlen.
Globalt beräknas idag ungefär 2,6 miljoner vara hiv/aidsjuka, det är drygt 20 procent färre än 1997. I Sverige har totalt 8 935 fall av hiv/aids rapporterats.